Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturreligion och Polyteism - II. Polyteism - C) Renare filosofiska åskådningar - 1 - 2 - 3 - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
C. Renare filosofiska åskådningar.
1.
Af alla lagbestämmelser är just tron på gudarne den första och
viktigaste, hvarför också Lykurgus i Lacedämon, Numa i Rom, den
gamle lon i Athen och Deukalion i Hellas hafva bundit folket med
löften, eder, orakel och tecken samt genom fruktan och hopp gjort
dem till ifriga dyrkare af gudarne. På resor finner man väl städer
utan murar, utan litteratur, utan konungar, palatser och rikedomar,
jå utan mynt, teatrar och gymnasier, men någon stad utan tempel
och gudar, någon stad, som icke vetat af böner, eder, orakel, offer,
vare sig till tacksägelse för välgärningar eller värn mot olyckor, har
säkerligen ingen ännu sett och kommer aldrig att se; jå, jag tror att
förr kunde en stad byggas utan grund än en stat kunde inrättas och
bestå, hvilken fullständigt upphäft all tro på gudar.
Plutarchus.
2.
Allting skylla Homer och Hisiodos städse på gudar,
äfven det som är tadel vardt och nesa bland mänskor:
tjufnad och äktenskapsbrott och bedräglig handel och vandel.
Xenophanes, Lärodikter.
Men om gudarne menar ännu det mänskliga släktet
att de födts med mänsklig gestalt och med mänskliga känslor.
Tro mig, om lejonens släkt, om markens betande hjordar
händer ägde som vi att skapa verk eller bilder,
säkert skapade då både tjuren och hästen sig gudar
hvilka ägde gestalt af tjuren eller af hästen.
Xenophanes, efter Eusebius, Prc&par. evang. XIII.
4.
Dessutom hyste han den öfvertygelsen, att gudarne hafva
omsorg om människorna på ett helt annat sätt än mängden föreställer
sig. Denna tror nämligen, att gudarne känna en del ting, men icke
andra; Sokrates åter ansåg, att gudarne känna allt, icke blott hvad
vi säga eller göra, utan ock hvad vi i tysthet tänka, och att de äro
allestädes närvarande och gifva människorna anvisningar rörande alla
mänskliga ting.
Xenophons Hågkomster om Sokrates. Ö/t?, af Ljungdahl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
