Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ramus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466
derpå vågade sin debut, som Agatha i
*Friskytten" å Stadsteatern i Köln, med
den framgång att hon genast vann
anställning vid nämda scen och korn i flitig
verksamhet. Här likasom i Bonn, der hon
likaledes lät höra sig, blef hon snart
publikens gunstling. Efter teaterbranden i
Köln 1869 erhöll hon engagementsanbud
från Berlin, Weimar, Karlsruhe och
Schwerin. Hon föredrog Weimar, der hon sjöng
med största framgång. I Franz Liszt
erhöll hon här en mäktig gynnare. 1871
begaf hon sig till Riga. Här utbildade
hon sig till en framstående dramatisk
sångerska. Hennes konstnärsskap stod nu i
sin yppersta glans. Två år sednare sjöng
hon i Munchen. Konung Ludvig II, som
i henne lärde känna en utmärkt
tolkarinna af Wagners operor, förärade henne
såsom ett tecken af sin bevågenhet
originalkartongen till Wilhelm Kaulbachs
"Lohengrins afsked". 1879 sade hon som
Valentine i "Hugenotterna" för alltid farväl
åt scenen för att som baron von Briimmers
maka bosätta sig i Lifland. Sedan dess
har hon blott låtit höra sig å
välgörenhetskonserter. Hennes repertoar omfattade
icke mindre än 72 operapartier. Af dessa
hade hon sjungit Ágatha "(Friskytten)" 42
gånger och Margareta ("Faust") 34. Som
hennes glansroler nämnas Margareta, Elsa
("Lohengrin"), Senta ("Flygande
Holländaren"), Valentine och Ingeborg (Hallströms
"Den bergtagna"). Som konsertsångerska
var hon likaledes vida känd och berömd.
Ramus, Joseph Marius, fransk
bildhuggare, född i Aix i Provence den 19
juni 1805, började sina studier på
dervarande akademi och vann alla dess pris.
1822 begaf han sig till Paris, blef elev af
Corot och École des beaux-arts och
besökte 1830 Italien efter erhållandet af det
romerska priset; här lät han för Palais
des beaux-arts afbilda en stor del af 15:de
och 16:de århundradets mästerverk. Bland
hans många alster i plastiken nämna vi
såsom de mest betydande: statyerna af
Lafontaine och Séguier, Anna af
Österrike i Luxembourgträdgården, Daphnis
och Chloe, Kephalos och Piokris, Davids
strid med Goliath, St. Michael och St.
Gabriel (kyrkan St. Eustache 1868) och
många andra statyer, ideala plastiska
arbeten och porträttbyster.
Randel, Andreas, violinist och
tonsättare, född i Eandala s:en (Blekinge)
d. 6 okt. 1806. Föräldrarne voro
torpar-folk och hette Pettersson. En
kringvandrande spelman upptäckte först gossens
musikaliska anlag, skänkte honom sin
violin och lärde honom att spela på den.
Snart nog spelade R. på sitt nyvunna
instrument de psalmer och polskor som
sjöngos för honom af hans syster. År
1818 kom han med violinen under
armen till Karlskrona och vann snart
allmänt bifall för de sköna toner han
förstod att locka ur det anspråkslösa
instrumentet. Teaterföreståndaren Ståhlberg,
som för tillfället vistades med sin ,trupp
i staden, tog vård om den lille
violinspelaren, i förhoppning att Andreas en
dag skulle blifva nyttig i hans orkester.
S. ämnade just resa sin väg med den
unge virtuosen, då några ledamöter af
Karlskrona musiksällskap ansågo det vara
nyttigt för gossens framtid, att han fick
qvarstanna i staden, för att inhemta
nödig skolbildning. Andreas sattes genast
i skolan, der de i ekonomiskt hänseende
mera lyckligt lottade lärjungarne
visserligen till en början roade sig på den
fattige bondgossens bekostnad. Men snart
visade det sig, att den lille violinisten
genom sin flit och sin lätta uppfattning
af de flesta skolämnen var sina kamrater
öfverlägsen, hvilket i förening med hans
milda och stilla väsende, förskaffade
honom aktning af både lärare och
medlär-jungar. Sedan han blifvit bemärkt af
den konstälskande baron De Geer på
Finspång, hvarom för öfrigt J. M. Rosén
meddelar en liten skizz i sina
Minnesblad (1:1 V, "En musikant bakom dörren")»
erhöll Andreas Randel — detta namn
antog han efter sin födelsebygd —
undervisning af samme lärare som De Geers
egna söner. Med understöd af kronprins
Oscar reste R. 1821 till Paris. Sitt
in-trädesprof i konservatoriet aflade han i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
