Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Deland, Fredrik - Delaroche, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
99
son och förskaffade honom plats vid ko-1
nung Karl XIV Johans ekonomikontor.
Men konstnärsandan i Delandska blodet
dref honom oemotståndligt till den
dramatiska verksamheten, och 1830 tog han
afsked från sin ofvan nämda plats och
debuterade vid Svanbergska sällskapet.
Sedan han i fem års tid tillhört detta
sällskap under dess uppträdande i landsorten
-öfvergick han 1835 till O. TT. Torsslows
trupp, hvilken då spelade å
Djurgårdsteater Här grundlade Deland sitt
egentliga rykte såsom utmärkt komiker
genom sitt utförande af Lorenzos roll i
"Strozzi och Martino". Efter Torsslow
öfvertog Deland Djurgårdsteatern, den
han förestod till 1848, då han bosatte sig
på egendomen Aludden i Upland samt
var landthushållare i fem års tid, hvarefter
han återvände till scenen, den han ock
alltsedan tillhört — omvexlande i
Stock-holm,- Göteborg, Helsingfors och
Kristiania — och ännu tillhör. På de senare
åren har han dock ej antagit fast
anställning, utan endast uppträdt såsom gäst,
mestadels å Dramatiska och Nya teatrarne
i hufvudstaden. Fredrik Delands
sceniska triumfer hafva varit många, men mest
har han skördat dem i dessa typer ur
medelklassens lif, dem August Blanche
skapat, och skapat med tanken fäst på
just Delands konstnärsskap. Den
förnämsta af dessa typer är Konjander i
"Hittebarnet", en roll, som Deland spelat flere
hundra gånger. Få äro väl de
teatervänner i Sverige, hvilka ej sett och skrattat,
så att tårarne stått i ögonen, åt denna
typ, sådan den framställes af Fredrik
Deland. Gubben Konjander är i och för
sig ej synnerligt älskvärd, tvärtom står
lian, såsom författaren tecknat honom, på
gränsen af det osmakliga,’ men genom
Fredrik Delands humor höjes Konjander
till samma poetiska ståndpunkt som den,
hvarpå Bellmans Stockholmstyper befinna
sig, i det denna humor upplöser det krasst
materialistiska, för att ej rent ut säga
egoistiska hos den gamle ungkarlen,
"nobisgubben", och ställer honom ironiskt mot
sig sjelf, för att derigenom gifva honom
poetiskt intresse och i och med detsamma
poetiskt berättigande. Denna roli, hvaraf
här ofvanför sökts gifvas en populär
förklaring, har emellertid ej und er den senaste
tiden blifvit den enda uppgift, hvari
Fredrik Deland framstått såsom den
svenska scenens främste komiker: hans
Pip-ping i "Sodom och Goraorrha" bekräftar
denna benämning. — År 1880 firades i
Stockholm Fr. Delands 50:års jubileum
såsom scenisk artist, hvarvid han från
konungen erhöll den svenska
konstnärs-dekorationen, guldmedaljen Litteris et
Artibus.
Delaroche, Paul, ryktbar fransk
målare, född 17 juli 1797 i Paris, död
derstädes 4 nov. 1856. Om Delaroche gäller
i viss mån, hvad vi förut yttrat om
Cornelius, att nämligen hans konstnärsbana,
oaktadt han tillhör vårt århundrade, re- /
dan ligger temligen aflägsen från vår
egen tid och att hans verksamhet för
öfrigt, för att riktigt karakteriseras, skulle
fordra ett vida större utrymme, än det
hvaröfver vi här kunna förfoga. Yi nöja
oss derför med att anföra blott några få
hufvuddata.
Till ämnen för sina framställningar
valde han vanligen skräckinjagande
företeelser, sådana som scener från
schavotten, nedsablingar och annat dylikt,
hvartill bland annat den blodiga engelska
historien gaf honom stoff. Såsom
konstnärens mästerstycke anses Mordet på
hertigen af Guise (1834). Allmänt bekanta
äro också hans Cromwell vid Karl Ls
bår samt Edwards söner (1831). Genom
det dramatiskt anordnade i situationen
visar han i synnerhet sin skicklighet. —
Af samtiden var han i hög grad
uppburen, och hans lärjungar räknades långt
ifrån endast bland hans landsmän. Äfven
tyskar och engelsmän’ slöto sig till den
skara elever, uppgående till mer än 200,
hvilka i Paris arbetade under hans
omedelbara ledning. De bästa kopparstickare
voro oaflåtligt sysselsatta med att
efberbilda och sprida hans verk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
