Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Skåne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller krybi, sedan fari, så klemman; derefter slom eller slummerdum och den
yttersta uden alle di.[1].
Till allmogens fester hör äfven ett så kalladt Klena-gille; som firas då ett
nytt hus klenas, eller då dess korsvirke mellan trädsparrarne och stafrarne fylles
med lerbruk. Sedan leret blifvit trampadt af oxar eller hästar samt blandadt med
halm och sand, föres det till huset; då qvinnornas göromål är att fästa det och
deraf bilda stugans väggar. Männerna äro deras handtlangare. En qvinna står
innanför, en annan på yttre sidan, och mot hvarandra med händerna klappa och
släta den blifvande väggen. Arbetet går fort: hela slägten är församlad och alla
sysselsatta. När stuguväggarna är färdiga, firas det nya boningshuset med väldig
traktering och dans, samt med en skål för dess lycka.
CHORET I LUNDS DOMKYRKA.
Pl 44.
Detta Högchor hör till de få dyrbara lemningar, som i vårt land finnas qvar
af Göthisk kyrkoprydnad. Om man jemför våra förnämsta kyrkors öden, så
tyckas Nordens bildstormare hafva mest förhärjande framgått i Upsala Domkyrka:
mindre än den synes Linköpings hafva lidit och Lunds blifvit mest skonad.
Men äfven ganska många af den sistnämndas i Catholska tiden uppförda
ornamenter och inredningar hafva gått förlorade, dels af de första reformatorernas allt
för våldsamma omskapningsnit, dels sedermera af den rådande liknöjdheten för
göthisk arkitektur och för de i dess stil uppförda monumenter. Det är först i
sednare tider, som ett återväckt sinne för dess skönhet äfven väckt tanken att samla
och rädda dess återstående lemningar.
Lunds Domkyrka täflar till storleken med de förnämsta i vårt land. Den är
inom murarne öfver 135 alnar lång, 50 alnar bred, och öfver 48 alnar hög.
[1] Några prof på Småländska dialecten omkring Wärend lemna vi här till jemförelse:
Tjusen, kallas der hörnet på en påse; Puscheftan, liten ficka; Braga, bra;
Kafring, sängtäcke; Kimma, kar med lock; Plejel, slaga: Hammel, liten
drög: Löijen, tvärtred; Tiste, länk vid drogen; Hamla, qvista; Risbit, en
bock på andra året; Prinsla, matpåse; Tafla, hög pall med fyra fötter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Apr 25 21:15:02 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ettarsverg/0094.html
