Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjuguförsta kapitlet. Ett ädelt lifs slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig. Under hösten roade hon sig om qvällarna med att
spinna, det öfriga af dagen skref hon.
»Julaftonen var obeskrifligt glad. Hon firade den
tillsammans med trettio fattiga barn af godsets
folk - dansade sjelf med dem kring granen,,
fröjdade dem med nätta, små gåfvor, af hvilka hon
tillverkat flera, och talade med dem många sköna
ord om julens betydelse. Sedermera framlemnade vi
alla till henne våra små presenter, som tycktes göra
henne nöje. Derefter hade vi musik - sista gången,
som hon lyssnade derpå! Först spelade Therëse och
jag ouvertyren till Semiramis, af Rossini; Therëse
sjöng »Der Wanderer» af Schubert och »På nyårsdagen»,
af Geijer; sedan bad hon mig spela en andelig aria,
komponerad 1667 af Stradella. Slutligen spelade1*
Therëse några orgelpreludier. Tant Fredrika hörde på
allt detta, med nöje och intresse.
»Efter theet läste hon högt för oss två af An-dersens
sagor: »Julträdet», och »Hvad näktergalen -sjöng för
kejsaren». Alla lyssnade med förtjusning, ty ingen
kunde läsa bättre än hon. Och sedan hon sålunda för
sista gången läst för oss, lemnade hon rummet, för
att aldrig mera komma ditin!
»Om morgonen berättade hon för oss att hon denna natt
hade drömt sig höra den herrligaste musik, skönare
än någon i verkligheten. Visserligen har nu denna
dröm blifvit sanning.
»Hon och jag förö till julottan i Osterhanninge kyrka
och med ren och klar röst sjöng hon Halleluja och
psalmerna. Kyrkan var vackert upplyst och dess åsyn
skänkte henne glädje. Då hon kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
