- Project Runeberg -  Om den etiska seden /
33

(1897) [MARC] Author: Carl Yngve Sahlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om den etiska seden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilkens oafbrutna fortsättning hennes sedliga lif har sin i hennes
väsende grundade naturenlighet och dermed följande växtkraft.

I den nu skildrade etiska seden finnes det något yttre, som
gör seden märkbar. Detta är menniskans sinnlighet betraktad
såsom bestämbar till öfverensstämmelse med förnuftet och i följd
deraf såsom ett relativt godt. Märkbar blifver den etiska seden
genom den ombildning, som hon gifver omedelbart åt den sinnliga
seden. Vidare finnes det något inre substantielt och konstant,
nämligen det förnuftigt goda. Slutligen finnes det ock en enhet
af båda nämligen seden sjelf, som är det lefnadssätt, som har i
sig den omedelbara harmonien mellan sinnlighet och förnuft, och
som är satt af den sedliga viljan sjelf såsom det högsta goda.

Den sedliga viljan har sin egen inre utveckling. Såsom det
högsta goda utvecklar hon inom sig sjelf sin egen organism.
Genom denna utveckling blifver hon allt mer aktuel såsom ett
organiskt helt. Men den sedliga viljan verkar äfven på det yttre.
I denna sin verksamhet ombildar hon närmast sina själskrafter
till organer för hennes förnuft eller sedliga vilja. Såsom
organiserande vilja eller det högsta goda upptager hon de till förnuftets
organer ombildade själskrafterna i förnuftets tjenst och formar
deras verksamhetssätt, så vidt möjligt är, till sed, som
öfverensstämmer med den etiska seden och sjelf derigenom blifver etisk
sed. Men medelbart utsträcker hon sin organiserande
verksamhet till allt, som ur någon synpunkt kan ombildas till ett godt,
låt vara blott såsom ett medel för det förnuftiga goda.

Det sedliga lifvet är icke blott ett lif inom en menniska
och i en lifssfer, som erbjuder erforderligt material för
verksamheten, utan äfven ett samlif med andra menniskor. Då är äfven
den etiska seden gemensam för flera. Genom mångsidig beröring
och vexelverkan med andra utbildas sinnliga seder och ombildas
dessa till godhet och tjenlighet, och derigenom vinnes väckelse
till utbildning af etisk sed.

I mera bestämd form framträder den etiska verksamheten
inom det menskliga samhällslifvet. Detta kan icke komma till
stånd utan en viss gemensamhet i det sedliga lifvet öfverhufvud
och särskildt etiska seder. Äfven i samhällslifvet måste en
utbildning af sinnlig sed vara gifven, innan den egentliga etiska seden
kan införas. Allt samhälle framträder såsom aktuelt för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:00:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/etiskased/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free