Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAGA B ÖN I) OCH REDAKTÖR.
391
alt "ormens hufvud är krossadt, men stjerten lefver och
verkar i otrons barn, så länge det än heter i dag," eller
om den stammande lektor Knut Peterson i Lund, som
i ett anfall af raseti röt till sedermera kyrkoherden
Fridolf Ekdahl: "Du har för-fört mig bakom ljuset."
Josua egde ett outtömligt förråd af dylika komiska
anekdoter.
En dag stodo Linder och jag i ett gathörn och
sprakades vid. Linder berättade, hurusom ban några qvällar
förut blifvit bjuden af Waldemar Torsell att med
honom besöka en del teatrar. T. hade hyrt en droska, och
de åkte från den ena teatern till den andra och blefvo
öfverallt, tack vare T :s förut omnämda mystiska
im-pon er i ngs förmåga, insläppta utan att behöfva visa
biljetter. "Men," slutade L. sin berättelse, "jag visste, att
det skulle taga en ända med förskräckelse, ty T. hade
naturligtvis inga pengar att betala hyrkusken, och
derför passade jag på vid ett lägligt tillfälle och försvann."
L. hade knappt utsagt det sista ordet, innan den
jättelånge Torsell kom dykande rätt på oss: "Nej, se, här
träffar jag er begge två, låt oss gå in här på hörnan
och spraka en stund, men (hejdande sig) hör du, Linder,
hvart tog du vägen härom qvällen, när vi besökte
teatrarne? Du försvann ett, tu, tre." L. såg en smula
generad ut, men lyckades med någon fintlighet hitta på
en förklaring och leda samtalet in på andra ämnen.
Innan jag lemnade Portland, hade Schwartz bedt mig
försöka utkräfva en gammal fordran, som ban hade på
Torsell sedan den tid, då de begge voro bosatta i
Boston. En qväll, då jag befann mig på Tribunens
kontor ensam med Carlon och Torsell, ryckte jag fram
med ärendet. Torsell rätade upp sig till sin fulla längd
och intog en ställning, som han ämnade hålla tal. "Mina
kära vänner," började han, "jag har haft en sann, verklig
tillgifven vän här på jorden. Hans namn är Axel Emil
Schwartz." — "Håll!" ropade Carlon, "hvad är det du
säger rätt i synen på oss? Betraktar du icke oss som
vänner?" — "Jo," svarade T. suckande, "ni äro sanna,
uppriktiga vänner. Men det fins dock en skillnad.
Ingen af er har behöft hjelpa mig. ty här har jag alltid
(14)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
