Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
VAG AB OND OCJI REDAKTÖR
rond i apoteken, räknande bittersflaskorna på
patentmedicin-hyllorna, och om någon flaska saknades, fick
apotekaren nöjaktigt redogöra för hvart den tagit
vägen. Naturligtvis saknades sällan någon flaska, ty
apotekarne hade i bakrum eller källare ett lager af dylika
mediciner, hvarur de ersatte sådana flaskor, som blifvit
sålda. Detta gick visst öfver de vördiga fädernas
horisont, och det var onekligen komiskt att se dem med
vigtig min räkna bitterflaskorna på hyllan och sedan
förnöjda stulta ut ur apoteket, öfvertygade att deras
förbudslag blifvit helighållen, fast den i sjelfva verket
öfverträddes många gånger om dagen. Dr. Curtis, en af
stadens apotekare, berättade sjelf för mig, att han den
4 juli sålt supar a 10 cents stycket bak apotekets
pre-ceptur för ej mindre än $152. Dc, som ville ha
"starkvaror," kunde utan besvär få dem, men måste betala
så mycket mer för dem, som patén t mediciner na äro
dyrare än vanlig whisky. Andra föredrogo alt köpa
alkohol, som dc erhöllo genom att betala någon af
läkarne en "hacka" för ett recept, under uppgifvande att de
behöfde alkoholen för någon sjuk häst eller ko. Det
var märkvärdigt, hvad det fans många sjuka kreatur
på den tiden hos det gudfruktiga folket i Lindsborg. S.
hade ett mycket tråkigt ölsinne och ställde alldeles i
onödan till krångel, som slutligen gaf anledning till hans
inburande i en jernvägsvagn, som i brist på lämpligare
lokal tjenstgjorde som "finka." Der roade han sig med
att karfva sönder väggen och skulle ha beredt sig fritt
utträde, om ej polismannen Agrelius några minuter
innan S. var färdig med sitt arbete upptäckt hans
förehafvande och släppt ut honom. "Bräderna voro bara en
tum tjocka," urskuldade sig S., "och fast polisen tog en
knif ifrån mig innan han satte mig in. så hade jag en
annan knif i en annan ficka." Vordna visare genom
denna tilldragelse, som antagligen kostade staden en extra
utgift till banbolaget, som naturligtvis icke ämnat sina
vagnar till förvaringsrum åt Bacchihjeltar, läto stadens
fäder uppföra en liten enrumsstuga af grofva plankor.
Denna fick tjenstgöra som häkte, och vännen S. gaf
sig icke till tåls, förrän han fått tillbringa en natt i detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
