- Project Runeberg -  Eskimålif /
49

(1891) [MARC] [MARC] Author: Fridtjof Nansen Translator: Ernst Lundquist With: Otto Sinding - Tema: Greenland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Till hafs i kajak

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TILL HAFS I K A JAK.

49

öfrigt ortens bästa fångare, man berättade mig om
dem, att i sina unga dagar voro de så öfverlägsna,
att de till och med föraktade att använda blåsa; i
stället bundo de harpunremmen rundt omkring sitt
eget lif eller omkring kajakringen, och när de
harpu-nerade en säl och den icke dödades med ens af
harpu-nen, läto de den alltså draga i väg med sig och kajaken
i stället för som eljes med fångblåsan. Detta anse
grön-ländarne för att vara det finaste af kajakfångst, och det
är endast högst få, som komma så långt.

Hittills har det varit vackert väder, hafsytan har
vaggat sig blank i den stigande solen; under loppet af
de sista timmarna ha emellertid mörka, hotande
molnbäddar börjat draga upp öfver himlaranden i söder. Just
som Tobias har fått sin säl fastgjord, höres plötsligt ett
brusande, och man kan se liksom en rök öfver
hafvet i sydlig riktning; det är en storm, som kommer,
röken är yrskummet den drifver framför sig. Af alla
vindar frukta grönländarne sunnanstormen (nigeli) mest,
den är alltid våldsam och åstadkommer stark
sjögång.

Det gäller att styra kurs mot land så fort som
möjligt. De, som inga sälar ha på släp, komma fortast
fram, men de försöka hålla tillsammans med de andra.
En befriar Boas från den ena af hans klappmytsar. De
ha icke rott långt, förr än stormen redan är öfver dem;
den piskar vattnet till skum framför sig, och
kajakmän-nen känna den i ryggen som en jätte, som lyfter och
slungar dem framåt. Snart börja också vågorna att växa.
Nu blir det allvar i leken, sjöarna resa sig snart som
tornhöga vattenbärg, bryta sig och välta ner öfver dem.
Det bär mot land med vinden nästan stick i staf, men
det är långt in, de kunna ingenting se omkring sig för
yrskum, och nästan hvarje sjö begrafver dem under sig,

Nansen, Eskimålif.) 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 16 17:12:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eskimalif/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free