391 (Elias Sehlstedts Sånger och Visor)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En restur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Att du vill ha det! Icke fryser man,
Om man går utan skägg här i Venedig.»

Det var emellertid en frodig och treflig
karl med ett godt snakketöj och fina fasoner,
jag förlåter han skägg för så framstående
egenskaper. Han hade en reskamrat med sig, som
var så mycket spädare och tycktes vara renons
på sjelfva möjligheten att få något skägg.
Med honom kände jag medömkan, den
ledsammaste af alla känslor.

»Han var så smal och smärt, att han gått in
Igenom rundeln på en ring behändigt,
Och hvitt som mjölkens fradga var hans skinn», —
Så ungefär var hans figur utvändigt.
»Spädt som ett hvetax var hans hakas fjun,
Som korpens fjädrar dessa lockar mjuka,
Och ögats perla tindrade så brun» —
Som när man tittar i en sirapskruka.

Södertelje kanal.

Med fröjd lemnade vi Södertelje med
dess tryckande luft och värme. Snart vädra
vi Östersjöns svalkande flägtar. Der till höger
har ni Bränninge bruk. I ett öppet fönster
åt trädgården tycker jag mig se patron sjelf
i rökmössa: lefve löjtnanten och
öfverbefälhafvaren för ortens skarpskyttar! lefve alla
skarpskyttar!

På Mörkön skall jag ha äran visa er
Hörningsholms präktiga herresäte vid
Himmerfjärden, midt emellan Södertelje och Trosa,
som sylt emellan två pannkakor. Der bakades
de första pepparkakorna i Sverige på konung
Granmars tid af hans förträffliga husgumma,
hvilka sedan i Södertelje bibehållit sin
ryktbarhet. Der dog Christina Gyllenstjerna.
Der trall Johan Banér som barn ur fönstret
i tredje våningen och föll ned i
trädgårdsmästarens förskinn. Der hade Erik Stenbock
ett litet småtrefligt slädparti med fröken Malin
Sture år 1572; men mamma gaf lilla fröken
åka, så att hon aldrig glömde det och hade
i hela sin lifstid ärr eller förgätmigejer på de
högborna knäna sedan den tid hon i flera år
måste krypa på alla fyra och be söta mor
om förlåtelse.

»Sublima tobak! du förfriskning i
Matrosens släp och turkars lethargi,
I slang gudomlig, och förträfflig äfven
I pipa med en ambraspets, en däfven.
Som andra troll, du mången gammal knarr
I glansen af din toilett berusar;
Men verkliga beundrare du tjusar
I naken fägring. Gif mig en cigarr!»

Jag tände på en sådan och njöt tillika
af den sköna uppfriskande lufttrakteringen från
den öppna Bråviken.

Stick ut, stick ut! Den varma sunnan susar
I solens glans utöfver haf och skär.
Farväl, I krabbor! Jag hör hafvet brusar
Mot väldig köl som genom böljan skär.
Förgäfves ropar trasten uti skogen,
Jag hellre lyssna vill på hafsörns skri.
Jag dammet skyr och bromsarna och plogen:
Jag vill ha luft. Med Ægirs folk förtrogen,
Jag land och blommor gungar stolt förbi.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 22:54:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/esesaovi/0437.html

		Elias Sehlstedts Sånger och Visor / 391 (1893) Author: Elias Sehlstedt With: Carl Larsson Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|