248 (Elias Sehlstedts Sånger och Visor)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resa till Norrland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

        Den der med hatten,
        Min gamle frater,
        För toddyvatten
        Gör apparater.
        Farväl, farväl.

Då vi passerade fästningen gick jag ner
i min hytt för att vara i säkerhet, i händelse
af någon skjutning. Sedan jag genom
kaptenen förvissat mig att ingen fara var å färde,
begaf jag mig åter på däck, då jag på
stranden vid badhuset hade den äran att bland
andra mindre framstående personer se min
vän bokhandlaren Brudin i en välmående
ställning stå som en väldig foliant ibland
miniatur-almanackor. En herre, som tröttnat
att meta, for hem i sin lilla båt. Om han
hade någon fisk, kunde jag ej se; men han
var utstyrd i grågul hatt, grågul rock, grågula
benkläder och grågult ansigte. Ett fruntimmer
anmärkte, att han såg ut som han varit gjord
af häftplåster.

- - Hem seglar fiskarn med vinden så frisk.
Se huru båten vaggar i vågen!

»Fan vara fiskare!» ropade någon.
»Jag,» skrek en annan, »vill ej vara fisk.»

I Kodjupet hedrade jag en större fisksump
med följande sång:

Jag helsar dig, fredliga flagga!
Du sump med din hiskliga bom.
Fort opp med abborrarna vagga
Att fröjda Stockholmarnes gom.
Men bli dina fiskar för tunga
I solbaddet, tänk på din risk;
Med stenar i masten dem gunga,
Och gör dem till lefvande fisk!

Jag gick ner i min hytt, sträckte mig
på soffan och utbröt i min förtjusning:

Är det ej skönt att skala landet kring
På permission så här en fjorton dagar,
Ta lifvet lätt och göra ingenting,
Och slippa tänka, om man så behagar.
I stan man lemnar tjenst och fjesk och spring
Och går ombord med några rena kragar.
Och lugnast, det förstås, man sedan far
Med en försvarlig kassa — om man har.

Jag ligger här uti min vackra hytt,
Der ångmaskinen ruskar om min mage,
Är nöjd och glad och liksom ung på nytt,
Och lekfull som en kalf i Balders hage - -

Jag hann icke längre, förrän ett bud
kallade mig på däck, der en skål skulle drickas
för en lycklig resa. Trälhafvet hade vi
passerat. Det förekom mig liksom jag passerat
Styx och befann mig i en annan verld. Trakten
var mig helt och hållet obekant, ända till
dess jag fick sigte på

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 22:54:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/esesaovi/0284.html

		Elias Sehlstedts Sånger och Visor / 248 (1893) Author: Elias Sehlstedt With: Carl Larsson Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|