- Project Runeberg -  Elias Sehlstedts Sånger och Visor /
245

(1893) [MARC] [MARC] Author: Elias Sehlstedt With: Carl Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resa till Norrland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Mitt bläckhorn aldrig var en Urdarbrunn,
Med visdom full, ej en Castalisk källa,
Utur hvars ådror diktens vågor välla,
Fast ord i mängd jag plägar ha i mun.
Men nu en led Neptun bland vattuandar
I gyttjan råder af mitt svarta haf,
Och sänder opp med pennan bara draf,
Der strödda rim, men ej reson sig blandar.»
TÖRNEROS.


Farväl, I Mälarstränder!
Farväl, du kungaborg!
Jag bugar mig och vänder
Min rygg åt gränd och torg.
farväl, I torn och murar,
Hoteller, punsch och is,
Tornväktare och lurar,
Skarpskyttar och polis!

Till gamla fosterjorden
Jag far på sjö och våg,
En liten tripp åt norden:
Till Norrland står min håg.
Der tjusa land och vatten
Mig än som fordomdags.
Der ser jag sol’n om natten
Och hugger mig en lax.


Passagerarne äro redan ombord efter ett
vidlyftigt »mun- och handgemäng» med sina
vänner och bekanta. Landgången är intagen,
kaptenen står på kommandobryggan.
Ångbåten skrapar med foten, liksom då man tar
afsked. Nu kilar han i väg — adjö! adjö!

Röken hvirflar, solen brinner,
Gudaskön naturen ler,
Och med vännerna försvinner
Skeppsbrokajen mer och mer.
Mången saknad ögat tydde,
Sista viftningen är gjord:
Och med den mot stranden flydde
Mången slängkyss öfver bord.


Då jag såsom resenär kommer ombord
på ett ångfartyg, erfar jag samma känsla som
då jag får ett par nya byxor, innan jag hinner
sätta mig in i de nya förhållandena. Detta
var emellertid snart gjordt. Jag kände mig
hemmastadd, utsåg genast min favoritplats för
resan och höll ungefärligen följande tal till
undertecknad

Min lilla snälla gubbe!

Du har nu permission att resa till
Helsingland eller hvart du behagar. Se nu
framför allt väl om din kropp och låt din själ
följa med, ty han kostar ingenting. Han
kan vara dig till nytta vid många tillfällen,
och han kan sjelf ha nytta af resan. Låt
honom sitta i sitt gamla »fönster» och se sig
omkring. Han tycker om vackra stränder,
gröna trän, solsken och vackert väder och
gör för öfrigt icke afseende på annat än ett
»hyggligt bemötande». Att bo i en frisk
kropp är hans största njutning och förnöjelse.
Akta dig derför för sjösjukan, som är hans
förskräckelse. Blir du sjösjuk, så tag några
droppar ether eller Hoffmans droppar på en
sockerbit, lägg postpapper på magen, se glad
ut och akta dig för graflax. Du har väl
ingenting glömt vid inpackningen? En
författare har sagt, att en inpackning till en resa
är en »förbannad quadratura circuli, en kalkyl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:54:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/esesaovi/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free