Elias Sehlstedts Sånger och Visor / 103 (1893) Author: Elias Sehlstedt With: Carl Larsson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sandhamns inlopps-port

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sandhamns inlopps-port. (Parodi.)

Novembersolen Hänger sin urblekta kofta Sorgligt ned öfver höfterna; Söker i molnen gömslen, För att lefva efter behag, Osedd af alla, På mormonernas vis Luften darrar af frossa Öfver böljornas branter. Intet träd skäms för sin nakenhet, Ty trän här äro sällsynta. Och hvart än ögat skefvar Åt ömse sidor, Möter det öde sandsluttningar, Hvita af höstnätters frost. Trångt är passet vid Sandhamn Mellan Östersjöns klippor. En fyrbåk står der Med foten på hafsbotten; Följer med vaksamt öga Vindarna och vågorna, När de rasa, tjuta efter rof; Står, lik en Christi apostel, Midt i hedendomens mörker, Kringhvärfd af stormen, Öfverhöljd af dimmor; Men står dock orubblig, Lyser och varnar. Detta är Sandhamns inlopps-port, Porten till Stockholm. Detta är porten, Genom hvilken stadens skönheter Få sina krinoliner, Leja sitt krimskrams, Gurmanderna sin gåslefver och sina viner, Kaffesystrarna sitt lifs-elixir.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>