Det ges ett Amerika i allmännare och ett i inskränktare bemärkelse. I den bok, som härmed lämnas i allmänhetens händer, har författaren gjort till sin hufvuduppgift att teckna de stora dragen af det senares, eller Förenta staternas, historia.
Men upptäckten af den nya kontinenten och den spanskportugisiska kolonisation, som länge tycktes skola förblifva den enda representanten för europeisk civilisation i Amerika, hafva äfven kräft hvar sin del i en bok, som ville gifva en sammanhängande öfversikt af den Nya världens öden under europeiskt inflytande. Historien om Amerikas upptäckande har dessutom i våra dagar fått ett alldeles särskildt intresse genom det nya ljus forskningen spridt öfver dess hufvudperson, Kristofer Columbus, ej mindre än genom det jubileum till minne af denna händelse folken på ömse sidor om Atlanten nu stå i begrepp att fira.
I afdelningen om Förenta staterna har förf. framför allt sökt uppvisa de rötter, ur hvilka den amerikanska demokratien uppvuxit. Dessa rötter ligga helt och hållet i arten af de första invandrarne och de enkla samhällsinrättningar de gåfvo sig. Det är därför vi ägnat någon utförlighet åt koloniernas historia, ty här ligger, så att säga in nuce, Amerikas hela följande utveckling. Allt hvad det amerikanska folket äger ypperst: dess religiösa och borgerliga frihet, dess starkt utbildade kommunallif, dess undervisningssystem, har här under hård kamp fostrats och mognat.
Och i hvilket annat land, England själf knappt undantaget, har kampen för lag och rätt, det passiva, på lagen stödda motståndet mot förtrycket, ett mer spännande, ett mer dramatiskt intresse? Amerikas historia är i detta fall, äfvensom genom de stora och nobla karakterer som där möta oss, ett af de mest fängslande och upplyftande bladen i vår mänsklighets häfder, och vi tillägga ett af de ljusaste och mest uppmuntrande.
Tocqueville gick en gång öfver till Amerika, för att där på ort och ställe studera den demokrati, i hvilken hans skarpblick såg den statsform, som med det oundvikligas nödvändighet en gång äfven måste blifva Europas, och som detta, i hans tanke, gjorde klokt att i tid förbereda sig på. Vi, barn af seklets slut, hafva säkerligen fullt ut lika goda skäl som den franske tänkaren redan för ett halft århundrade sedan ansåg sig hafva att, om också ej fara öfver oceanen, åtminstone i denna demokratis historia göra oss förtrogna med både hvad hon är och icke är.
Som källor för den förra delen af vårt arbete ha vi hufvudsakligen följt professor G. Storms undersökningar rörande Vinlandsfärderna, det nyaste och bästa som på detta område är skrifvet, Reeves edition af de båda Vinlandssagorna, samt amerikanen Harvisses epokgörande lefnadsteckning öfver Columbus, där dennes historia rensats från det myckna legendartade stoff, som från den gamla, med dikt starkt bemängda Vida di Ammiraglio influtit i alla lefnadsteckningar öfver Amerikas upptäckare, äfven Washington Irvings. För de följande upptäckterna och eröfringarna ha vi förnämligast rådfrågat Ruges och Prescotts arbeten i dessa ämnen, medan för Förenta staterna Bancroft varit vår hufvudkälla.
Stockholm i september 1892.
Författaren.
