Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjeJf utarbetat1); ett ändligt sjelfmedvetande utgör under denna
förutsättning en omedelbar contradictio in adjecto2). Eller, å
andra sidan, är det så, att object och objectiv realitet till sjelfva
sitt begrepp utgör en genom medvetandets utveckling satt
bestämning hos detsamma, så är det först och främst klart, att
liksom å ena sidan medvetandet i reel mening öfvergår till e\\et
blir (actuelt såsom) hvarje object eller realitet, som det hos
sig utvecklar, så äro också, å andra sidan, objectets begrepp
och definition pngifoa och uttömda dermed, att det fattas såsom
dei bestämda stadiet eller den speciella formen i medvetandets
nödvändiga sjelfutveckling, hvartill detsamma i denna sin
bestämning producerat sig*). Och för det andra måste man ur
samma grund erkänna, ett jemte dessa objecter inga andra,
intet »Jenseits« eller dylikt låter tänka sig, att således
medvetandets påengång subjectiva och objectiva process — eller,
om den i det systematiska vetandet och philosophien har sin
adsequata oph väseniltliga form, att denna — sammanfaller
med universum i ordets högsta mening d. v. s. utgör det
Absoluta sjelft4), — Kort sagdt: i medvetandets sjelfutveckling
var ej blott en ursprunglig och sålunda nödvändig realitet
funnen; i begreppet om denna »tankens monism« låg äfven
eoncentreradt problemet för en philosophi, hvars absoluta full—
stäfcdighet och sanning kunde a priori bevisas. Hvad denna
philosophi hade att göra eller, rättare sagdt, utgjorde, var, att
i och genom beslutet att tänka factjskt efficiera denna
subjec-tivt och objectivt — till betydelse och omfattning —
absoluta tankeprocess, samt dermed också ådagalägga, att just i
denna, och endast deri, Gudomlighetens begrepp eller det
Absoluta sjelft vore realiseradt och närvarande5).
Så enkelt, så naturligt allt detta synes vara, så är det
likväl just vid denna lösning af det nu angifna problemet som
den andra sidan af saken framträder; och denna visar vis-
1) Se (. ex. Scheljjng, Darstellung meines Systems d. Philossid.
10. 2) Snellman, Idee der Persönlichkeit (Tübingen1841) sidd, 111, ff.;
Hegel, Gesch. d, Philos. HI sid. 690. 3) Se Hegels uttryckliga ord p.
a. st, 4) Jfr. Hegels Phänomenologie sidd. 610, f. 5) Hegel, Log. I
sidd. 42, 62; HI, nd. 331 m. 0. st« som nedanföre skol« citeras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
