Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Om hämnden för hertigarna och om det nya konungavalet (åren 1318—1320)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
år», utan redan tre år fyllda. Antalet af de i
riksmötet deltagande bönderna uppgifves olika i ett
tillägg till Södermannalagen, som anses vara
upptecknadt omkring år 1335 och sannolikt förskrifver
sig från en person med mera sinne för det
administrativa och konstitutionella, än vår författare brukar
röja. Och slutligen kan anmärkas, att förloppet af
själfva valförrättningen ej är alldeles sådan, som
man af stadgandena i den tidens lagar kunde vänta.
Den person, som hälsar församlingen välkommen
och uppmanar till val, kallas blott »en mäktig herre,
en dugande man» — hans namn kan dock
svårligen hafva varit obekant för författaren. Man har
gissat, att det var Upplands dåvarande lagman,
Birger Persson (den heliga Britas fader); ty enligt
lagarna var det Upplands lagman, som först skulle
»döma» tronkandidaten till konung. Men noga
taget skildrar krönikan icke själfva valet, ty detta
blott omnämnes, utan refererar i stället två tal, den
där »mäktige herren, dugande mannens» och
drottsäten Mattias Kättilmundasons.[1] De känslor, som
vid detta tillfälle togo sig uttryck i de bägge
talen och i menighetens högljudda instämmanden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
