Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Krönikans berättelse om Birger Jarl m. m. (åren 1229—1266)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blifvit betydligt omgestaltad, innan den nådde fram
till krönikeskrifvaren. Dennes berättelse om
konungavalet hafva vi fått fullt bekräftad endast
därutinnan, att meningsskiljaktigheter yppats, och
vidare, att Birger Jarl i början af förhandlingarna
icke var tillstädes. Båda dessa fakta tyckas
emellertid hafva utbroderats på felaktigt sätt af den
tradition, på hvilken författaren byggt. — De vid
valet förbigångna tronpretendenterna, som Sturla
Tordsson nämner, få vi strax anledning att å nyo
omtala.
Efter berättelsen om Valdemars val har
krönikan en redogörelse för Birgers söner.
— De voro fyra, säger krönikan, och af dem var
Valdemar äldst. Alla voro de vid denna tid helt
unga. Därför tog Birger själf regeringen om hand.
Åt den unge konungen gaf han till uppfostrare
en ypperlig riddare, som lärde honom höfviskhet
och ädla seder. Betydliga jordagods anslogos till
underhåll åt konungen och hans hoffolk. Jarlens
tre öfriga söner hette Benedikt (d. v. s. Bengt),
Magnus och Erik. De två sistnämnda voro mycket
goda vänner och höllo alltid ihop, vare sig det
var fråga om lek eller allvar. Åt hvar och en af
sina tre yngre söner bestämde jarlen ett rikligt
underhåll. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
