- Project Runeberg -  Erik Grane. Uppsala-roman /
82

(1897) Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82

och tycker, att du har kraft till att bära Atlas på
dina skuldror och känner dig till mods, så att det
skulle vara en lättnad att få slå ut fönsterrutor
eller bryta sönder någonting hårdt. Och hvad
blir det af alla dina stolta Prometeus-tankar, du?
Jo, du går beskedligt hem och lägger dig, din
stackare.

Och det gjorde han också.

I den smala förstugan utanför entréen till
de rum, i hvilka de skriftliga profven till den
beryktade, fruktade, häcklade, försvarade och
föraktade filosofie-kandidat-examen afläggas, stod en
middag i början af December ett antal ynglingar
och väntade.

— Har di inte slutat snart? frågade en gammal,
skäggig teologicofilare, som just kom uppför trappan.

De tilltalade, som länge stått och väntat, som
inbördes inte als kände hvarandra, emedan de
hvar och en kommit upp för att mottaga någon
särskild bekant från de stängda rummen, och som
redan genom att vänta kommit i ett tillstånd
af den mest fullständiga och hjälplösa resignation,
svarade enstämmigt ett mumlande:

VI.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:50:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/erikgrane/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free