Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige / 177 (1924) Author: Eskil Olán Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Judarna fördelade sig då enligt Brachellis uppgifter (Die Staten
Europas. 1853) på följande sätt:

Österrike-Ungern (med Lombardiet o. Venedig)		842.527
varav i Galizien & Bukovina	349.292
Tyska Riket		392.488
därav i Preussen	207.000
Schweitz	omkr.	2.500
Italienska staterna		36.400
Portugal och Spanien	ganska få
Frankrike		86.000
Belgien		30.000
Holland		58.518
Storbritannien med Irland		20.000
Danmark (enl. Bergsöe) 1844		7.849
Sverige (enl. Tabell-v.) 1850		956
Norge	hittills inga
Ryssland		1,500.000
därav i ryska Polen	över 500.000
Gamla Polens område enl. Brachelli		1,000.000
Gamla Polens område enl. Brockhaus		1,700.000
Gamla Polens område enl. Wolff		2,119.000
Europeiska Turkiet		200.000
Joniska öarna		5.000
Norra Amerika		20.000

Av denna tabell finner man, att Sverige är bland de minst judiska
länderna trots de bosättningsrättigheter, som då redan ägt bestånd i sjuttio
år. I Norge funnos inga israeliter på grund av invandringsförbudet, och i
Spanien och Portugal hade det judehatande prästerskapet jagat bort dem.

Det sades vid denna tid, att israeliterna undveko sådana länder, där
statens myntväsende var väl utvecklat och säkerställt, och där man rörde sig
med gott pappersmynt. Amerika, England och Sverige utgjorde därvid
exempel på riktigheten av denna teori. För vårt land tillkom ytterligare
de långa avstånden, mellan orterna, förbudet att fara omkring på
landsbygden samt förordningen om fast bosättning i blott fyra städer, vilket
alltsammans gjorde Sverige mindre värdefullt för judarna trots de många
relativa förmåner, som i övrigt stodo till buds.

En granskning av judarnas sysselsättningar och samhällsställning i vårt
land vid mitten av 1800-talet visar tydligt, huru israeliterna utvecklats och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>