Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Testamentets skildringar av den prakt och världsliga makt, som utvecklades
av Israels furstar, hava utan tvivel sedan sekler tillbaka påverkat judarnas
sinnen till kunglighetens förhärligande.
 |
Krona av silver med Salomos tecken, använd såsom prydnad för Thorarulle.
(Göteborgs Museum.) |
Inom synagogan intager även kungakronan alltjämt en betydande plats
såsom dekorativt element, och särskilt vid utsmyckningen av tabernaklet, i
vilket judarna förvara sina heliga skrifter, framträder kronan på ett eller
annat sätt, — symboliskt åskådliggörande satsen, att »kronan pryder läran».
Bland de i synagogan brukliga s. k. kasualbönerna finnas även en del
stycken, som föreläsas av rabbinerna, innehållande böner för konungen,
kungafamiljen och konungariket Sverige. Även vid större högtidligheter
inom kungahuset bruka judarna sedan gammalt att anordna någon
högtidligare ceremoni. När Gustaf IV Adolf år 1797 återkom till Sverige efter
sin förmälning, uppvaktades han av judarna i Karlskrona, som därvid
bringade konungen en vördnadsfull hyllning. I Göteborg anordnade judarna
samtidigt en glädjefest i synagogan, därvid en särskild kantat å hebreiska
utfördes under musik. Kantaten lämnades därefter i svensk översättning
till landshövdingen, när denne senare på dagen besökte synagogan. Likaledes
verkställdes en insamling bland judarna till förmån för stadens fattiga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:46:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/eojpsm/0152.html
