Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att framställa det. Men vi nöja oss med det allmänna
uttrycket, att det är ett land af en — lägre
ordning.
Men nu, konsten tillämpad på naturens eget
vegetativa form- och färgspel ... hur har det gått
med den i Holland? Så som med de öfriga konsterna,
d. v. s. dess sjelfverksamma lif har afstannat,
och den har sedandess framsläpat sig osjelfständigt
i ”eklecticism”, ”imitation” o. s. v.
Sedan engelsmännen på 1700-talet bytt rol
med 1600-talets holländare, d. v. s. blifvit
sjöfartens och handelns herrar i Europa och såsom sådana
intagit en af de förnämsta platserna vid det europeiska
rådsbordet, då nöjde de sig icke med det
som var holländskt, åtminstone icke med den
holländska parkkonsten. Deras natursinne, innerligare
och starkare än holländarnes, fordrade mera frihet
i formerna. Så blefvo engelsmännen herrar i den
konstriktningen. Och nu blef det Hollands liksom
hela det öfriga Europas sak att göra efter.
Det är också fallet än i dag med holländarne.
Deras förnämsta större parker äro numera
”engelska” till stilen, och ”modernt” folk i Holland följer
till och med det engelska modet till punkt och
pricka i sina små parker. Engelsmännen ha, som
bekant är, på sednare tider fått skarlakansfeber och
gulsot i sin smak med afseende på blomsterodling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
