Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
Först på folkskolans närvarande ställning, hvilken måste
angifvas som en öfvergångsställning nnder pågående ombild-
nings- eller rättare utvecklingsarbete. Qvinnan har icke
kunnat vara fullkomligt säker på hvad hon hade att vänta
inom folkskolan. »Småskolan», »den högre folkskolan», »den
egentliga folkskolan», ... hon har hört dessa termer under
dessa år af meningsstrider derom, . . . och hon har tvekat,
huruvida hon skulle gifva sig in på ett fält, livars arbets-
metod, hvars arbetsordning ännu vore så många stridigheter
underkastad.
Och för det andra på qvinnans ställning.
Söker man göra sig klart, af hvilka qvinnor folkskolan
borde kunna liafva mest att vänta lärare-biträde mot lön,
sä finner man det vara dels medelklassens mer eller mindre
väl uppfostrade fattiga flickor, dels den tjenande klassens
bättre begåfvade qvinnor.
Man skulle svårligen kunna finna ett ypperligare arbets-
tillfälle för medelklassens fattiga flickor än det som folk-
skolan erbjuder. Hvarför begagna de sig då ej oftare deraf?
— Af brist på företagsamhet, af brist på kunskap både om
arbetstillfället, om arbetet, dess möda och dess lön, af falsk
blygsamhet, kanske ock af brist på sjelfförtroende.
Arten af den uppfostran, som medelklassens qvinnor
ännu i dag erhålla, gör dem i allmänhet passiva och oföre-
tagsamma. De hafva, hittills åtminstone, blifvit »guvernanter»
— för nöds skull, tillfälligtvis, för att »sauvera apparencerna»
(klena apparencer i sanning), mindre ofta af kärlek för kallet
(hvilket man mindre må undra på: vi tala nämligen om »gu-
vernantskapet»). I »pensionen», har det, liksom i goss-skolan,
väl aldrig varit fråga om att inhemta kunskap för att dermed
framdeles undervisa andra. Det är först i de allrasista åren
som en dylik lärarinne-skola kommit till stånd. De flesta unga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
