Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
QVINNAN OCH FOLKSKOLAN.
1864.
J3et var länge folkskolefrågan endast gaf anledning till
tvifvel, bekymmer, förargelse. Det är icke längre så. Skol-
frågan har blifvit ett af de gladaste kapitlen i vårt sociala
lifs dagbok. Hvarje dag har något nytt att berätta om
huru det går framåt i den vägen. Tvekan nästan skämmes
för sig sjelf. Frågan gäller numera icke att, icke hvad, icke
huru mycket eller litet, utan huru? Huru skall folkskolan
blifva hvad den bör vara?
Bland de svar, som vår tid gifvit sig sjelf på denna sin
fråga, lyder det vigtigaste, det verksammaste så här: qvin-
nan måste med i rörelsen. Det var alltid hon, som gaf
barnen den första undervisningen i hemmet. Det måste så
äfven blifva i den första skolan. Den första undervisningen
är tillika mera uppfostran än undervisningen på de seder-
mera följande graderna af folkskolan, och det är qvinnan,
som företrädesvis blifvit utrustad aned anlag för det kallet.
Alltså, qvinnan måste tagas i anspråk i och för den all-
männa undervisningens utveckling.
I Sverige fick den allmänna öfvertygelsen sitt officiella
uttryck i kungörelsen af d. 21 Okt. 1859 angående qvinnas
ansökningsrätt till lärarebefattningar vid folkskolorna. Qvin-
nan gjordes derigenom lika berättigad som mannen till dy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
