Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - storm-beaten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
storm-beaten
- 811 —
straighten
ma, vara stormig. 2. biidi. vara i raseri, rasa
[a* över]; oj at a p. av. fara ut mot ngn. III.
tr X storma, av. on. folkmassa [oj a shop],
oj–beaten [-bi:tn] a storm [piskad, -driven.
-bird [-ba:d] s stormfågel av. bUdi. ~-bound
[-baund] a uppehållen i hamn ei. på sjön av
storm, ^-centre
sen ta J s storm-, [-oväders|-centrum av. biidi. ’vz-cloud [-klaud] s storm-,
ovädersmoln av. wiai. ~-cone [-koun] s kon
ss. stormvarning. /xs-drum [-drAm] s i Rngi.
stormvarningstrumma. öglass [-gla:s] s meteor,
stormglas. ^ing-party [-igpcr.Hi] s X [-storm|-avdelningfar],-] {+storm|-
avdelningfar],+} -trupp[er].
Stormonth [sto/nunf)] npr.
stormll-petrel [sto,/m|petr(3)l] s xooi. stormfågel.
• -sail [-seil] s & stormsegel. - -signal [-[-sig-n(a)l]-] {+[-sig-
n(a)l]+} s storm varningssignal. - -tossed [-tost]
a stormdriven av. biidi. –wind [-wind] s
stormvind. - -window [-wiNndo(u)] s <£.
storm|luc-ka, -ventil, -y [-i] a° 1. stormig [day, coast,
seaoväders-; hemsökt av oväder (stormar)
[region]. 2. bebådande oväder (storm)
[petrel, sunset]. 3. Midi. stormig [debate],
våldsam [temper].
Stornoway [sto:’nawei], Storr [sto:] nprr,
stort[h]ing [sto/tig] x; the oj norska stortinget.
1. story [sto/ri] s se storey.
ft. stor|y [sto/ri] s 1. persons &o historia, en
historia, berättelse, sägen, saga; a very different
(ianother) ~ en helt annan historia; it is
another oj now det är andra tider nu; the o>
goes that . . det berättas att. .; to make a
long oj short för att fatta mig kort;
according to his oj enligt vad han uppger (uppgav).
2. novell [ofta short, oj]. 3. anekdot, historia
[a good (funny) 4. handling i drama o. d.
5. barnspr. påhitt, osanning; tell a oj (-ies) av.
narras [don’t tell -ies!]. ~-book [-buk] s 1.
novellsamling; sagobok. 2. roman, ^-teller
[-tela]s 1. novell|ist, -författare;
sago|förtäl-jare, -berättare. 2. bamspr. en som narras,
^-writer [-raita] s novell-, sagoiförfattare.
Stoughton [sto:tn] npr.
stoup [slu:p] s 1. stop, dryckeskanna. 2. kat.
kyrk. vigvattenskärl.
Stour [i Suffolk stoa, stau’a, i Hunts stua], ^bridge;
[-bridg], ~ton [sta:tn] nprr.
Stout [staut] I. a° 1. stark, kraftig, bastant
[rope, stick], hållbar, solid. 2. om pers. käck,
behjärtad, ståndaktig [av. ~ resistance],
duktig. 3. om pers. stadig, bastant, fetlagd, tjock.
II. s starkt öl, porter, ^-hearted [-ha/tid]
a° se stout I. 2.
1. Stove [stouv] imp. o. pp. av stave IT.
2. Stove [stouv] I. * 1. ugn tin uppvärmning,
kamin [iron /v/], kakelugn [vani. Dutch oj ei.
porcelain ~ for conking köksspis; gas o,
gasjkök, -spis; petroleum oj fotogenkök. 2.
Varmrum i drivhus. II. tr driva vftxter i drivhus.
~-pipe [-paip] s kaminrör.
Stow [stou] tr 1. stuva [in] [av. ~ in], packa
[clothes into a box]’, oj cargo «£> av. intaga last;
a sail •£« göra fast ett segel; ~ it! S håll
käften! ~ away stuva undan. 2. packa [full]
[with med], ^age [-idj] s 1. stuvning;
stuvningsved. 2. stuvningsutrymme. 3.
stuvar-lön. ^away [-awei] s undangömd
fripassagerare.
Sto we [stou] npr.
stow-wood [stou’wud] s & stuvningsved.
S. T. P. förkortn. för Sacræ Theologiæ Professor
iat . — Professor of Sacred Theology. str.=
steamer; stroke oar.
St. Pancras [s(a)ntpæ’gkras], Strabane [-[stra-bæ’n]-] {+[stra-
bæ’n]+} nprr.
strabismus [strabi’zmas] s iak. strabism,
skel-ögdhet.
Strabo [strei’bo(u)], Strachan [stro:n], Strachey
[strei’tji], Strad[s] [stræd, -z] nprr.
straddle [stræd 1] I. itr 1. skreva, spärra ut
benen, sitta grensle. 2. biidi. tveka, vackla. 3.
vid inskjutning gaffla. II. tr sitta grensle
(skreva) över [fence, ditch]; grensla. III. s
skre-vande. ^-legged [-legd] a skrevande.
Strsdivarius [strædivs’arias] npr.
Strafe [stra:f] från ty. Gott strafe England, under första
världskriget S I. tr bombardera; straffa, hårt
ansätta, tukta. II, s bombardering; tuktan,
straff.
straggllle [strægl] itr 1. gå soligt (utan
ordning el. i strödda flockar), sacka (dröja)
efter. 2. förirra sig; sprida (breda ut ei. grena
ut) sig oregelbundet; om växt skjuta upp
oregelbundet. -er [-a] s eftersläntrare. -ing [-ig] a°
eftersläntrande; grenande ut sig (spetande
ut) åt olika håll, vidlyftig och oregelbundet
byggd [village], oregelbunden, spridd,
kringströdd, rörig, -y [-i] a se föreg.
straight [streit] I. al. rak [line, road, hair],
rät; upprätt; ~ thinking logiskt tänkande;
the oj course raka vägen, »t- rak kurs; put a
picture oj hänga en tavla rätt; sit up oj räta
på sig; stand oj stå rak. 2. i ordning; get o.’s
affairs ~ få ordning (reda) i (ordna upp) sina
affärer; make o, ordna; make all ~ ordna
[upp] det hela; put ~ göra i ordning [room].
3. uppriktig [answer], direkt, klar; ^ talk
allvarsord. 4. renhårig [keep <x/], rättskaffens,
+hederlig, F rejäl [fight, game]. 5. S direkt,
förstahands- [tip], pålitlig. II. s 1. rak linje
(sträcka), kappi. upploppslinje; out of the oj
krokig, skev. 2. kort. svit. III. ado 1. rakt,
rätt; rv. on rakt fram; ~ to his face (in the
face) rakt i ansiktet på honom; hit (shoot)
oj träffa (skjuta) rätt; ride oj rida rakt på
målet; run ~ widi. handla renhårigt
(hederligt); walk oj gå rakt fram. 2. direkt, raka
vägen [go oj to London]. 3. direkt, rakt på
sak, rent ut [vani. ~ out], utan omsvep [tell
me oj what..]. 4. åid. med detsamma, genast,
utan vidare [nu vani. ~ off (away) F]. ~-edge
[-edj] s tekn. rätskiva. ~en [-n] I. tr göra rak,
oj hela uppslagsordet 0 adverb regelbundet $ sällsynt i&c militär term st» ajöterm F familjärt P lägre språk S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
