Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - pull-back ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pull-back
— 661 —
puncture
(deltaga i arbetet) så kraftigt som
rimligtvis kan begäras, ’göra sitt’. 4. * dricka. 5.
boktr. draga av [impression, proof], 6. S a)
arrestera; 6) göra en polisrazzia i [a gambling
house], II. itr 1. rycka [at i], draga, slita,
hala; nu at a pipe suga på en pipa; ~ at the
tankard ta sig en djup klunk ur stånkan;
in draga in tyglarna, stanna; ~ out
om järnvägståg o. d. Utgå från station, avgå;
round repa (komma) sig; ~ through gå
(komma) igenom en sjukdom o. d., slå sig
fram, lyckas tm slut; ~ together biidi. förena
sina krafter, sam|arbeta, -verka, draga jämnt;
/v up ä) hålla, stanna, hejda sig; b) rycka
fram under tävling. 2. ro, ibi. ros; ~ off sätta
ut med båt. 3. streta, knoga [på7]. III. s 1.
drag[ning], ryck[ning], tag av. årtag; give a nu
ta ett tag. 2. rodd[tur]. 3. klunk; have (take)
a nu at a bottle ta sig en klunk ur flaskan. 4.
boktr. pressrevider. 5. över|tag, -hand [a (the)
nu of \[up~\on, over) a p. över ngn]. 6.
nappatag [at med ngn]. 7. handtag. 8. F ett knog.
9. S hemligt inflytande. <»-back [-bæ’k] s
tillbakahållande; hållhake, hinder. ~ed [-d]
a so pull I; ibi. medtagen, matt, nedstämd
[orta ~ down],
pullet [pu’lit] s unghöna.
pulley [pu’li] I. * mek. 1. block[skiva], talja; <»
block hissblock. 2. remskiva. II. tr 1. hissa
[upp]. 2. förse (arbeta) med block.
Pullman [pu’lman] s jämv. pullmanvagn [av. ~
car],
pullulatiie [pA7ljuIeit] itr knoppas, spricka ut;
gro, spira upp av. biidi. -lon [pAljulei’Jn] s
knoppning, spirande,
pull-up [pulA’p] s rastställe för resande; tillhåll,
pulmonary [pA’lmanari] a, iuk. lung-; disease
lungsjukdom,
pulp [pAlp] I. s 1. mjuk (grötlik) massa, ’kött’ äv.
i frukt, märg i stam. 2. pappers-, trä|massa; ~
loood pappersved. II. tr krossa till massa. III.
itr svälla av saft. ~ify [-ifai] se pulp II.
pulpit [pu’lpit] s talar-, predik|stol; in the ~ på
predikstolen <»eer [-i’a] s förakti. predikant,
•f-pulpüous, -y [pA7lp|as, -i] a° köttig, lös, mjuk.
pulsatile [pAls|ei’t, –] itr pulsera, slå, klappa,
vibrera, -ile [-atil] a som kan slås, slag-, se
av. -org, -ion [-ei’Jn] * pulserande, vibrering,
hjärtats klappande, -ive [-ativ], -ory [-at(a)ri]
,a° pulserande, slående.
1. pulse [pAls] I. s 1. puls; feel a p.’s ~ känna
ngn på pulsen av. biidi. 2. vani. pi. pulsslag.
3. vibration. II. itr pulsera, slå; vibrera.
2. pulse [pAls] S koll. baljfrukter ärter, bönor m. m.
Pulteney [pou’ltni] npr.
pulverizüation [pAlvaraiz|ei’Jn] s pulverisering.
. .0 [–-] tr o. itr pulverisera[s] Uv. biidi.
puma [pju/mo] S zooi. puma amer. lejon.
Pumblechook [pA’mbltJuk] npr.
pumice [pA’mis] I. s pim[p]sten [av. oj-stone].
II tr re >göra (gnida) med pim[p]sten.
pummel [pA’m(a)l] se pommel.
1. pump [pAmp] s dans-, lack|sko.
2. pump [pAmp] I. s pump. II. tr 1. pumpa,
länspumpa skepp &c [av. dry, empty]; nu up
pumpa upp (full) [a tire]. 2. pumpa ngn [av.
a th. out of a p. ur ngn ngt]. 3. [ut]ösa
[abuse; upon över ngn]. 4. S ut|pumpa,
-matta ngn’, ^-barrel [-bæral] s pump|stock,
-stövel. /»-brake [-breik] se —handle. /»-bucket
[-bAxkit] s pumpkanna, /»ed [-t] a
utpumpad, -mattad [äv. nu-out].
pumpernickel [pu’mpanikl] s grovt tyskt rågbröd,
pump-handle [pA’mphae^ndl] s pump|spak,
-vipp.
pumpkin [pA’m(p)kin] s bot. pumpa,
pumpll-room [pA’mplruim] s brunnssalong vid
brunnsort. -ship [-Ji’p] i£r*F kasta vatten. - -spear
[-spia], - -staff [-sta:f] s pump|stång, -spak.
1. pun [pAn] I. s ordlek, vits. II. itr göra
ordlekar, vitsa [upon på].
2. pun [pAn] tr tekn. stampa, nedstöta.
Puna [pu:’na] npr.
1. Punch [pAn(t)J] I. npr motsv. sv. ’Kasper’; av.
namn på eng. skämttidning; »v» and Judy \_show\
kasperteater; as pleased as nu F storbelåten,
stormförtjust. II. po, s o. a 1. l^ort och tjock
[person]. 2. liten kraftig häst.
2. punch [pAn(t)J] I. s 1. puns, stans, stamp,
håljärn. 2. slag med knytnäven. 3. S kraft, kläm.
II. tr 1. stansa, stampa, slå hål i med puns &c;
klippa biljett. 2. sticka (stöta) till. 3. slå,
dunka på; /» a p.’s head slå ngn i huvudet.
3. punch [pAn(t)J]s 1 . eng. punsch blandning av
spritdryck, varmt vatten el. mjölk, socker o. citron.
2.puuscll-bål ss. dryck [= a bowl of /»]. ~-bowl [-boul]
S punschbål kärl.
1. puncheon [pAn(t)Jn] s förr stort fat 72-120
gallons.
2. puncheon [pAn(t)Jn] s kort [gruv]stötta.
Punchinello [pAn(t)Jine/lo(u)] I. npr polichi-
nell. II. se 1. Punch II, 1.
punch-ladle [pA’n(t)JleiMl] s punschslev.
punchy [pA’n(t)Ji] a F kort och tjock, knubbig,
8tabbig.
punctilio [pAg(k)ti’li|o(u)] 5 1. småsak m. avs. på
yttre former o. d., obetydlig formalitet, flneSS. 2.
* överdriven noggrannhet, granntyckthet. *»us
[-as] a° överdrivet noggrann m. avs. på yttre
former, nogräknad, granntyckt, ibi. ömtålig,
punctual [pA’g(k)tju!al] a° 1. punktlig; be /» to
the minute infinna sig på klockslaget (precis
på minuten); be nu to o.’s word punktligt
hålla sitt ord. 2. ^ noggrann, precis, /»ity
[-æ’liti] s 1. punktlighet. 2. t noggrannhet,
punctuatlie [pA’g(k)tjueit] tr 1. interpunktera,
kommatera. 2. avbryta gång på gång,
’interfoliera’ [a speech ivith cries]. 3. ge eftertryck
åt, understryka, -ion [pAg(k)tjuei/Jn] s
interpunktion, kommatering,
puncture [pA’gktJa] I. s stick[ning], styng av
nål O. d., punktering. II. tr 1. punktera, stic-
#v hela uppslagsordet 0 adverb regelbundet ^ sällsynt militärtcrm »t> njöterm F familjärt P lägre språk S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
