- Project Runeberg -  English-Swedish Dictionary : Engelsk-svensk ordbok /
105

(1948) [MARC] Author: Karl Kärre, Harald Lindkvist, Ruben Nöjd, Mats Redin With: Grenville Grove - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Chautauqua ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Chautauqua

— 105 —

chela

Chautauqua [foto/kwə] npr medelpunkt för amer.

allmänbildningsrörelse.

chauvinis m [Jou’vinjizm]* chauvinism överdriven
(ensidig) nationalism. -t [-ist] ä chauvinist.

chaw [tjo:] I. tr 1. P tugga. 2. Am. S ^ up klå.
+ II. s P tobaksbuss.
Chawüner [tjo/jnə], -orth [-wəþ], Chaytor

[tjei’to] nprr.
cheap [tji:p] I. a0 1. billig; gottköps- [shop];
u and nasty billig och dålig; ’Cu Jack
kring-A-andrande ’jude’, knalle; ^ trip
billighets-resa. 2. lättåtkomlig; värdelös; futtig; feel r>
S känna sig olustig (ruggig), vara ur humör;
hold u ringakta. II. adv billigt [get (sell) ~];
dirt u F för rakt ingenting. III. s; on the u
F [för] billigt [pris] ( — uly). ^en [-n] I. tr

I. åid. pruta på. 2. göra billig[are],
förbilliga, sänka priset på. 3. biidi. nedsätta. II.
itr 1. aid. pruta, schackra. 2. bli billig.

Cheapside [tji/psai’d] npr berömd gata i City.
cheat [tji: t] I. tr bedraga [of på]; narra, lura
[a, p. out of his money &c]; fördriva tid &c.

II. itr öva bedrägeri, göra knep; spela falskt
[at cards]; fuska [in an examination]. III.
s 1. åid. bedrägeri, knep; fusk. 2. bedragare,
skälm, skojare; fuskare.

check [tjek] I. interj 0. s schack. II. s 1.
hejdande, bakslag; stopp, avbrott; hämsko,
hinder äv. om person; dämpare; X motgåag
mindre bakslag; give a u to hejda, hämma. 2.
tygel, band, styr, tvång, välde; keep in u
hålla i schack (styr på), tygla. 3. [-kon-troll[ering];-] {+kon-
troll[ering];+} kontrolltecken, förprickning,
’kråka’ i räkenskaper &c; äv. kontrollör. 4.
kontramärke, bricka &c; Am. polletteringsmärke. 5.
se cheque. 6. Am. spelmark; hand in o.’s us
S dö. 7. rutigt mönster ei. tyg; attr. rutig.

III. tr 1. schacka. 2. hejda, hämma, stoppa.
3. tygla, hålla i styr, lägga band på, hålla
tillbaka, hejda [he ued himself ]. 4. åid. isht
tillrättavisa, barma. 5. kontrollera;
kollationera, märka, stämpla, pricka fö’r, sätta
kråka för [äv. ~ off’]. 6. Am. ~ baggage pollet-

+ tera resgods. IV. itr 1. schacka. 2. om hund
hejda sig, stanna och leta efter spåret, ~ed [-t]
a rutig, ~er [-ə] s 1. kontrollör. 2. isht Am.
= chequer se d. o.; isht a) pjäs i damspel; b)
+ Pi. us damspel. ^mate [-mei’t, –] I. interj o.
s schack och matt. II. s avgörande nederlag.
III. tr 1. göra [schack och] matt. 2. biidi.
schacka, omintetgöra, gäcka, besegra, o^-nut
[-nAt] s tekn. ställniutter. ^-rein [-rein] s ridk.
+ stup tygel. ~-String [-strirj] s dragsnöre, sträng
inifrån vagn till kusken. ~-taker [-teikə] s
biljettemottagare, [loge]vaktmästare. ~rtill [-til] s
+ kontrollkassa i butik.

Cheddar [tje’də] s cheddarost nå n C. i västra Eugl.
Cheek [tji;k] I. s 1. kind; ^ by joivl tätt ihop, i
förtrolig närhet: to o.’s own u S ej delad ined
andra, för sig själv. 2. biidi. F ’panna’, ’mage’,
oförskämdhet, fräckhet, nusighet; I like

your u iron, det (du) var mig en fräck en!
3. dörrpost: pl. ’yü tekn. sidostycken av parvis
ordnade verktyg el. maskiner, skänklar av sax &c. II.

tr F tilltala nosigt, vara fräck mot. <v-hone
[-boun] s kind|ben, -k[n]ota. ~ed [-t] a i sms.
-kindad. uy [-i] a° F oförskämd, fräck,
nosig.

cheep [tji:p] I. itr o. tr om små rågiar pipa. II. s

pip[ande]. ~er [-ə] s rapphöns-, rip|unge.
cheer [tjiə, av. tjjə:] I. s 1. sinnesstämning;
■what u? F hur mås det? be of good u vara
vid gott mod (hoppfull). 2. glädje,
munterhet, jubel. 3. undfägnad, förplägnad; mat;
make good u äta och må gott, festa, kalasa;
the fewer the better u ju färre, dess mer mat
på var och en. 4. uppmuntran, tröst. 5.
bifalls-, bravojrop, hurra[rop]; give a p. a u
utbringa ett leve för ngn; three us for ett
trefaldigt leve för. II. tr 1. uppmuntra,
trösta, glädja: u up pigga (liva) upp. 2. [äv.
~ on] med tillrop egga, uppmuntra, driva på.
3. tilljubla bifall, ropa bravo åt, hurra för.
III. itr 1. ~ up liva (gaska) upp sig; imper.
friskt mod! 2. jubla [bifall], ropa bravo,
hurra. <vful [-f(u)l] a° 1. till väsen glad [av
sig], gladlynt, glättig, munter: a u giver en
glad givare. 2. glädjande, [upp]iivande;
trevlig, skön [light], ^fulness [-f(u)lnis] s glatt
lynne, glättighet, finess [-rinis] s
munterhet, glättighet &c se -y. ~io [-riou’] interj F
skål! hej! /%/less [-lis] a° glädjelös, dyster,
bedrövlig, ~-oh [-rour] se -io. uy [-ri] a° mera
F än -ful 1. munter, glättig, livlig, gemytlig.
2. upplivande.
Cheeryble [tji’əribl] npr.

1. cheese [tji:z] s ost: ostlik massa; green u
färsk ost; as like as chalk and u så olika
som natt och dag; make us flickskoi. stöpa
klockor snurra runt o. hastigt sätta sig med klänningen
uppblåst; S knixa (niga) djupt.

2. cheese [tji:z] s F; it isn’t the u det är inte
korrekt (inte fint, passar inte); that’s the u
så ska det vara.

3. cheese [tji:z] tr S; ~ it! låt bli! stopp!
spring!

cheesell-cake [tji:’z|keik] s siaga tårta, –hopper
[-hopə] s ostmask. –mite [-mait] s ostor.
-monger [-mAqgə] s osthandlare, –paring
[-pe^ərig] I. s 1. eg. liis av ostjskalk, -kant; Pi.
us biidi. småsmulor, struntsaker. 2.
småsnålhet. II. a småsnål, gnidig. - -plate [-pleit]
+ s liten dcssèrtosttallrik. - -scoop [-sku:p],

–taster [-teistə] s ost|provare, -borr.
cheesy [tji/zi] a 1. ostlik, -aktig. 2. S fin,
gen til.

cheetah [tji:’tə] s ind. jaktleopard, gepard.
Cheetham [tji:rtəm] npr.
chef [Jef] s kock i fint hus, köksmästare.
-d’oeuvre [rr. Utt.] (pi. -s-d’ceuvre) s huvudarbete,
+ mästerverk,
chela [tjei’lo] s buddist. novis, lärjunge.

0/ hela uppslagsordet ° adverb regelbundet % sällsynt X va ill t är term -i* sjöterm F familjärt P lägre språk S slang

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 11 18:07:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1948/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free