Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - ultraism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ultraism
F Talspråk. 1560 P Ligt språk.
ultraism, radikalism, gående till
ytterligheter, ytterlighetssystem. ~ist, -1st,
s. ultraist (jfr ultra, s. o. föreg.).
ultroneous †, åltrè’nèus, a. frivillig,
spontan.
ululate †, ul’ulat, vn. tjuta som en varg. ulu-
lation †, -la’sjun, 5. tjut.
ulyle, ulzie, ui’ji, 5. skoti. olja.
umbel, um’bel, ~lat, Int., -’å, s. bot.
blomflock. rvlal, -’ål, "w|ar, -’ur, a. bot.
blomflocks-; blomflocklik, i form af en
blomflock. ^late, -åt, a. se föreg.;
blomflock-b äran de (: ~lated, -åted); s. †
umbel-lat. ~let, -et, s. bot. småflock. ~lifer,
-’lfèr, s. (pl. afv., lat., -ae,-if’eré) bot.
umbel-lat. /N/Iiferous, -ff årås, a. bot.
flockblom-strig. ululated, -’ülåtèd, a. bot. bärande
ei (om blommor) sittande i småflockar. ~ule,
-ul, s. bot. småflock,
umber, åm’bur, 1. s. zool. harr, se grayling;
se rid. umbre.
umber, lim’bur, 2. S. min. mål. Umbra (mörk
brun lera el. lerfärg); kölniskt brunt; a.
umbrafärgad, mörkbrur. (oliv-brun). ~
-brown, s. umbrabrunt, dnnkelbrunt.
~ed, -d, a. poet. mörk, dunkel,
umbilic, umbil’ik, a. se ~al; s. † nafvel,
biid. medelpunkt. ~al, -al, a. nafvel-;
nafvelformig; ~ cord, nafvelsträng; bot.
frösträng; ~ hernia, nafvelbråck; ~
point, geom. fokus, ^ated, -åt(ëd), a.
nafvelformig naturv. liaflad; bot. äfv. se
peltate. ~US, lat., -US, S. anat. o. zool. (hos
snäckor) nafvel; bot. se hilum; geom. förr fokus;
en punkt på en yta gnm hvilken alla
kroklinier gå.
umble-pie, se humble-pie.
umbles, um’blz, s. pl. inälfvor, innanmäte
(af hjortdjur),
umbo, lat., um’bo, s. (pl. ~nes, -’nèz)
sköldbuckla; naturv. buckla, liten upphöjning
(ss. på en svamphatt, ofvan låset hos musslor etc.).
~nal, -bonåi, a. jrr föreg. s. ~nate(d),
-bonåt(ëd), a. försedd med buckla; bot.
naflad svamphatt.
umbra, lat., åm’brå, s. skuggat; astron,
helskugga, kärnskugga; zool. ett fisksiägte. ~
-tree, S. bot. Pircunia dioica fr. Buenos Ayres.
~ge, -brådj, s. skugga (i eg. bet. : shade
shadoiuj), biid. afund, misstroende;
anstöt; to feel ~ from, känna sig
tillbakasatt af ei. för, vara afundsjuk på; to give
nw to, väcka misstro ei. afund hos; to take
n» (at), känna sig stött, taga anstöt (vid,
öfver). ^geOUS, -brå’djus, a. skuggande,
skuggrik; skuggig; skuggad; dunkel,
skum †; misstänksam, fallen för misstro
ei. afund, lätt tagande anstöt †.
~geOUS-neSS, -brå’djusnës, s. skuggrikhet, skug-
gighet (of a tree). ~te f, -brät, va. se
shade, shadow o. foreshadow. ~tiC(al) †,
-bråt’ik(ål), ~tll †, -bråtil, ~tile, -bråtil,
a. skuggad, stäld i skuggan äfv. bild.,
undangömd; fördold; skugglik, overklig;
sinnebildlig, förebildande. ~tion,
-brà’-sjun, s. se adumbration, her.
umbre, ürcvbur, s. zool. umbrettfågel,
umbra-brun stork (afrikansk hägerartad vadare,
SCO-pus ardetta ei. S. umbrella),
umbrel †, um’brel, s. se följ.
Umbrella, umbrel’a, s. paraply; större
parasoll (ej om vanlig fruntimmers-); zool. paraply
likt simorgan hos maneter; zool. ett snäckslägte;
F skämts, »kaluf», >man>; to open (ei. put
up) the o., spänna (slå) upp paraplyet;
to shut up (el. put down) the spänna
(slå) ned paraplyet, ’v-bird, s. zool.
peruansk parasollfågel (Cephalopterus
orna-tus). ~-case, paraplyfodral. crutch,
s. paraplykrycka. ~-frame, s.
paraplyställning (-stomme), ^-handle, s.
paraplyhandtag. ~-leaf, s. bot. Diphylleia cy-
mosa från Japan o. Nord-Amerika.
s. paraplymakare. ~-palm, s. bot.
Co-rypha. ~-plant, s. Saxifraga peltata. ~
-rib, S. paraplyspröt. ^-runner, s.
skjuthylsa på paraply. ~-shaped, a. bot.
parasoll formig. ~-stand, s. paraplyställ.
^-Stick, s. paraplykäpp. ~-tree, s. bot.
parasoll- el. paraplyträd (benämning på flere
exotiska träd, ss. Magnolia Umbrella m. fl.;
Hibiscus guineensis; Pandanus
odora-ti8simus; etc.). ~W0rt, s. bot. Calymenia ci.
Oxybaphus. ~less, -les, s. utan paraply.
Umbrian, um’bnån, a. umbrisk; s. umbrier;
umbriska (fornlatinsk dialekt).
umbriere †, fr., Wbriär, umbril †, -brll, s.
hjälm-visir.
umbriferous, &mbrif’urus, a. skuggifvande,
skuggande,
umbrina, sp., &mbri’nå, s. zool. umbra (fisk af
haf8gösarnas familj : Scienidæ).
umbrosef, um’bros, a. skuggig, umbro-
sity, -bros’iti, s. skuggighet.
umpire, fim’plr, s. skiljedomare äfv. jur.,
skiljeman; sport, stridsdomare,
prisdomare; vn. npp-(in)träda ss. skiljedomare
etc.; va. afgöra tvistefråga ss. skiljedomare †;
bedöma täflingsstrid ss. stridsdomare.
Ship, -sjip, s. skiljedomarslcap;
prisdo-marskap; skiljemannadom †.
umquhilef, Wkwii, umwhile, -hwil, ad.
Skoti. tillförene, före detta, förr; fordom;
a. förr varande, före detta (t. ex. her ~
husband).
un-, un, prefix O- (: »leke» : not; sålunda
upphäfvande, is. framför adj. o. partic. o. i drf
bildade adv. o. abstrakta subst.; äfv. uttr. mot.
å: fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, è: mete, è: met, I: her, i: fine, i: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
