Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - snow-shelter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snow-shelter
)jC Mindre brukligt. 1323 † Föråldradt.
SO
äfv. snöskärm. ~-shoe, s. snösko,
skar-båge. ^-shoveller, s. snöskottare. ~
-shower, 5. starkt snöfall. <v-skate, s.
skida. ~-skater, s. skidlöpare.
~-skat-ing, s. skidlöpning. ~-slip, s. snöskred,
snöras, lavin. ~-S0Ck, s. snösocka. ~
-Storm, s. snöstorm, yrväder. ~-SWeeper,
s. snösopare (äfv. maskin), ’v-white, a.
snöhvit. ~-wreath, s. snödrifva. ~less,-iës,
a. snölös, utan snö; snöfri. -I, a.
snöig; snötäckt; snöhvit äfv. (poet.) biid.;
~ owl, zool. snöuggla (Strix nivea).
snowd, snaud,. ~ing, -ing, s. kort metref.
Snub †, snub, 1. vn. snyfta.
Snub, snub, 2. va. afstympa (jfr nip),
af-snoppa arv. biid., afsnäsa, »stuka», snubba,
tillrättavisa; sjö. hålla an (tillbaka) o.
(skiftevis) släcka, sticka ut; s. knöl, jfr sna-g;
stnkning, afsnäsning. ~-featured,«.
trubbig i synen, jfr wij.’o. ~-nOSe, s.
trubbnäsa, potatisnäsa. ~-nOSed, a.
trubb-näst. ^-pOSt, s. sjö. fastgöringspållare.
snudge, snudj, vn. se snug; s. jfr sneak o.
miser.
Snuff, snuf, va. draga in gnm näsan : lukta,
nosa, snusa (i sig), vädra, insupa; snoppa
(jfr »snyta») ljus; vn. »snusa», fnysa,
hörbart vädra; bild. missnöjdt fnysa, fräsa,
vara ond (»rynka på näsan») (at, åt);
.<?. snopp, sköre (svartnade delen af en ljusveke);
vädring, »snusning» )J< (jfr sniff); snus;
~ pepper P, blifva stucken (arg), fatta
humör; ~ it ?, »köla af» (do); ~ out,
släcka ljus, jfr ofvan; bild. tillintetgöra äfv. :
»stuka»; ~ up, inandas, »draga i sig»; a
»o of pure air, (få) en näsa(n full af) frisk
luft; to take snusa (äfv.: vara
snu-sare), taga en pris; to take ^ at ... F,
to take ... in ~ F, bli stucken, ta humör,
förargas öfver ngt; pinch of pris snus;
up to si. ej lätt att lura, ej
bortkommen, full af hin, knipslug. ~-and-bllttei*,
a. gulbrun om hudfärg. ~bOX, s. snusdosa;
is. boxn. si. »snushorn» (näsa). ~-COlOUred,
a. snusbrun. ~-maker, s. snusfabrikör.
~-mill, s. snuskvarn. ~-taker, s.
snu-sare. ~er, -ur, s. fnysare; snusare;
ljusputsare; pl. (: a pair of ljussax.
~er-stand (ei. -tray), s. ljussaxbricka.
~ing, -ing, prt.; s. fnysning; snusning;
ljusbrand, singly, -ingli, ad. (med)
fnysande; fräsigt, argt. ~le, -1, vn. »snusa»,
hörbart andas gnm näsan; snöfla; tala
i näsan; s. snöfling; näston äfv. tiiigjord,
jfr cant, 2.; pl. F snufva, nästäpthet.
~ler, -lur, s. snöflare, en som talar i
näsan. ^ling, -ling, prt.; a.; s. P krypande,
jfr sneaking; snöflande, talande i näsan.
~y, -i, a. sniisigj osnoppad om ljus, full
af ljusbrand; Skoti. vresig, argsint; P på
»snusen», på »kulan» (berusad).
snug, snug, 1. s. mek. knagg(e).
Snug, snåg, 2. vn. ligga (ei. lägga sig,
»krypa») (to, tätt intill [a child to its
mother] ei.) varmt och godt, ei. bekvämt
ei. dold; göra sig bekväm(t); ap. krupen
tätt intill ngt; i ro och frid, trygg(t);
gömd, obemärkt; a. trygg, lugn; (tarflig
men) bekväm, nätt, (små)treflig; safe
and i fred och ro, lyckligt och väl
(t. ex. in bed, i säng); to keep ~ F, hålla
hemlig; to lie se ofvan vn.; arv. hålla
sig dold; to make (ali) sjö. bärga
segel, göra (alt) klart för en väntad by; made
~ for, i allm. redo att mottaga ngt väntadt;
he is ~ in bed, han ligger (i godan ro) i
sin varma säng; a ~ berth (place), biid. en
betryggad ställning; a ~ income (sumo.d.),
en nätt (rätt vacker) inkomst etc.; a ^
party, en liten förtrolig krets. ~gery,
-år?, F liten treflig boning, »krypin», äfv.
»dockskåp» biid.; bekvämt o. srnåtrefligt
litet rum, budoar. ~gle, -1, vn. (jrr föreg.
vn.) krypa ner (t. ex. i bädden); ~ together,
krypa ihop för att hälla sig varma. ~ify, -lfl,
va. F göra bekväm, treflig etc., jfr ofvan.
~ness, -nes, s. bekvämhet etc. jfr snug, a.
sny, sni, s. skeppsb. (konvex) kantkrumning,
språng. ~ing, -ing. s. skeppsb. rund planka
för bogen.
Sny der, sni’dur, s. P skräddare.
SO, sè, ad. så, sålunda (betecknande identitet, jfr
as som betecknar: i lika grad), på detta sätt,
till den (i samma) grad; (i svar) så-å (&fV.
eng. ordet uttaladt med dragning, slutande med
förhöjd ton), jaså, verkligen? (jfr ~ be it) så,
nå väl, godt(!); interj. så! (t. ex. tin kreatur)
stilla! sjö. vast! håll an! rätt så, stött!
konj. altså, följaktligen, därför; så framt,
blott (j fr ~ that); (Anm. motsv. sv.
pronomen det predikativt el. ss. objekt, jfr gram. o.
nedan ex.); ~,~,si och så (tämligen klent);
nå väl! bra, bra! ~ and så och så, så
eller så; afv. det eller det, den och den
(t. ex. Mr ~ and ~ : Hr N. N.); ~ fre it,
vare det så (äfv. ~ let it be), ske altså!
~ help me God! därtill mig Gud
för-hjälpe! så sant mig Gud hjälpe! >x/ (it)
please Your Majesty! och må det
behaga E. M., om B. M. behagar; ~ said,
~ done, sagdt och gjordt; ^ say ali, så
säga (de) alla (ei. alla människor); ~
won, ~ lost, ordspr. det gick som det kom,
hvad orätt fås med sorg förgås; ~ to
speak, så att säga; ~ bad a temper, ~
sioeet a countenance, (att man kan hafva)
ett så dåligt lynne (och) se så snäll
(söt) ut; a man ~ busy as you are,
i: note, h: do, è: nor, not, à: tube, å: tub, ü: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: bàs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
