Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - slander ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slander
F Talspråk. 1306 P Lågt språk.
slate-peg
Slander, slan’dur, 8. förtal, baktalande; jur.
utspridande af ärerörigt rykte; va.
förtala, baktala, beljuga. ~er, -ur, s.
baktalare (-talerska). ~0l!S, -us, a. som
baktalar; innebärande baktal, äreröriga
kränkande o. beljugande. ^Olisness,
-us-nès, s. förtal; ärerörighet.
Slang, slang, 1. imp. af sling.
Slang, slang, 2. s. »slang», »ldass-jargon»,
»klaSSUttryck» el. -Språk» (: bildliga talesätt
[oegentliga, indirekta uttryck], ej ss. god
skriftengel-ska betraktade, som utmärka ngn viss klass el. ett
visst yrke, ss. riksdagsmän, jurister, militärer,
sjömän, köpmän, konstnärer, studenter, skådespelare,
idrottsmän etc.); P falsk vigt el. falskt mått;
si. kringresande trupp,
gaturepresen-tation; P urkedja; a. se vn. tala
slang, vara grof i mun; va. tilltala med
slang ei. med vulgära uttryck; vara
ovettig på; si. lura; to be out on the
si. gå omkring ocli sälja struntsaker. ~
~-whanger, s. F »långrandig»
pratmakare, (politisk) skräflare, »vröflare». ~
-whanging, a. F grof i mun, ovettig. ~ey,
se finess, -inës, s. egenskap att
vara ~ist, -1st, 5. en som gärna
talar slang. ~ular, -gulur, a. slangartad.
-i, a. slangartad; gärna talande
slang, full af slang; vulgär, smaklös;
simpel(t vräkig) i tal, äfv. i uppträdande i allm.,
i klädsel etc.
Slank, slangk, 1. imp. af slink.
Slank, slångk, 2. s. bot. sjögräs, alg (Älgå
maritima).
Slank, slank, 3. a. prov. »slank», smärt, smal,
gänglig.
slant, slänt. 1. s. svenska ordet slant.
Slant, slant, 2. a. sned, skef; lutande,
sluttande; s. lutning; sluttning; lutande
plan; bild. sidohugg, gliring, försmädlig
anmärkning; va. gifva sned ei. sluttande
riktning åt, luta; vn. vara (sitta, »gå» på)
sned; luta, slutta; <v; of wind, sjö. liten
(kortvarig) bris, vindkåre. ~ing, -ing,
prt.; a. sluttande; bakåtlutande paanaetc.;
ap. på lut, snedt; s. lutande, jfr slant.
svingdicular, -ingdik’ulår, a. se föreg. a.
ingly,-ingli, ad. på sned, på lut; med
sidohugg, med indirekta anmärkningar. ~|y,
-li, ~wise, ad. snedt; sluttande, på lut.
slap, slap, s. smäll (med Hata handen el.
med ngt bredt), »dask»; P smink; interj.
klatsch, pladask, busbas; ad. med ens,
kvickt, hastigt (o. vårdslöst), burdus,
bums, tvärt »på skifvan»; rätt, rakt;
va. smälla (till), slå, »daska»; ~ in the
face, munfisk, örfil; ~ one’s face, s^å
ngn i ansigtet. ~-bang, ad. si. häftigt,
våldsamt, plötsligt, »vräkigt»; a. si. häf-
tig, »vräkig»; S. (äfv. ~ shop) si. eg.
simpelt spiskvarter, »matservering»; nu (arv.
finare) restaurant. ~-dash, ad. (äfv. ss. a.
t. ex. i a ~ VHiy) si. (utvidgningsform af slap)
vårdslöst, på en höft : se vid. slap, interj.
o. ad.; a. F alltid glad el. färdig, »inte
ledsen af sig»; si. se va. F »daska»
åstad, i hast ei. vårdslöst, anbringa (lägga,
kasta etc.); smeta på färg; tekn.iok.se
roughcast (äfv. S.). <v/jack, Am. se ßapjack. ~
-up, a. Si. »famös», »vräkig», Sstilig»,
utsökt, präktig. ~per, -ur, s. ngn «i. ngt
som smäller, slår; ngn ei. ngt mycket
stor(t), »öfverdängare», »huggare»; a. P
dugtig, väldig, »diger», dryg, »grof»
(fortune). ~ping, -ing, prt.; a. P se föreg.
slape, slàp, a. prov. glatt, hal; bild.
förslagen, fiffig.
slash, slåsj, va. upprista, fläka upp; hugga
(skära) skåror (ei. skårsor) i; klatscha,
smälla med en piska; vn. hugga blindt
omkring sig; skära bild. (t. ex. through the
waves); s. (knif-)hugg, sår; mode.
uppskärning (i förr brukliga vida ärmar etc.). ~-SaW, S.
slitssåg. ~ed, -t, pp., a. uppristad,
uppfläkt, uppskuren. ~er,-ur,s. slagskämpe;
utmärkt boxare; pl. namn på 28:de
infanteriregementet. /veSj-èz, s. pl. Am. hygge,
uthugget ställe, ^ing, -ing, j>rt.; a. si.
»uppsluppen», lustig; »slipad»; si.
drifvande», »bitande», sarkastisk; P se
slap-ping; to make ~ loorlc of it, fördärfva
arbetet man håller på med.
slashy, slasj’i, a. prov. se slushy.
Slat, slåt, 1. s. (tvär)slå, -ribba (jfr sloat)’y
Spjäla (t. ex. i spånjalusi).
Slat, slat, 2. va. prov. Am. slå, jfr slap;
upphetsa; s. slag.
slatch, slatj, s. sjö. lös bugt, det lösa af en
ända; kort mellantid af vackert väder;
kortvarig vindkåre.
slate, slät, 1. va. prov. tussa en hund på; F
gifva påpackning, gå illa åt, nedgöra;
gifva stryk.
Slate, slät, 2. s. min. skiffer; skifferplatta,
taksten af skiffer; skifva, flagaf;
skiffer-(griffel)tafla; Am. prof valslista, förslagsvis
uppsatt kandidatlista; va. täcka med
skiffer; si. slå ned hatten öfver ögonen på;
he has a ~ loose, there is a ~ loose in his
roof, han har en skruf lös; to make a
clean ~ (of it), biid.låta det förflutna vara
glömdt; under the same under samma
tak; to start with a clean ~ F, börja ett
nytt (bättre) lif. ~-axe, s. skifferhacka.
~-board, s. griffeltafla. ~-clay, s. min.
lerskiffer. coal, 5. skifferkol. ^-frame,
s. tafvelram på gricfeitafla. ~-gray, a.
skiffergrå, blågrå. ~-peg, s. skiffernagel.
Å: fate, å: far, a: fall, å: fat, å: fast, è: mete, è; met, è: her, i: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
