- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
1266

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - shake ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

shake

F Talspråk. 1266 P Lågt språk.

shallot

. höta med) ... åt, knyta näfven åt; ~ a
foot, prov. F dansa; ~ hands on, äfv.
tagafasta på biid.; ~ hands with, skaka hand
med, gifva handslag; taga ngn i hand;
komma öfverens (äfv. förlikas) med ; taga
afsked af; öfvergifva; ~ hands! äfv. din
hand på det! ~ one’s head, rnska på
hufvudet; ~ a leg at, si. låta fara, »strunta i»;
~ a loose leg, se ex. under loose; si. äfv. gå
på »muff(bal)»; ~ a person by the hand,
skaka hand med (på) ngn; ~ one’s self
F, »ruska upp sig»; one’s sides with
laughter, skratta så att magen hoppar ei.
så att man är nära att spricka; ~ down,
(va.) skaka ned (into, i); (vn.) F (eiüpt. f. ~
down a bed) bereda sig ett (tillfälligt)
läger; ~ off, af skaka; af skudda, slita
sig lös från, göra sig ngn, ngt kvitt (: ~
one’s self free of)-, lägga bort;
öfvergifva, afvisa >{<; ~ off’the dust from one’s
feet, skudda stoftet af sina fötter biid.
ss. sv.; ~ out, skaka ut; sjö. sticka ut ref;
~ a person out of sleep, skaka upp ngn
ur sömnen, ruska på och väcka; ~ up,
(va.) skaka ei. ruska upp; rycka upp en
häst; »sträcka upp» en person )J<; F äfv.
pigga upp; (vn.) se ~ together; ~ in one’s
shoes (ei. boots), F »vara i byxångest»; ~
like a leaf, darra som ett asplöf; ~
together, »skaka ihop», få bättre rum efter
skakning (t. ex. om åkande); F vänja sig vid
hvarann, börja trifvas tillhopa; a ~ of
the hand, ett handslag; a fair Am. si.
en lyckad affär; pretty fair F, ganska
bra; no great F, af ingen vigt, inte just
ngt att tala om, ingenting att skryta
med; with a ~ of the head, med en
skakning (skakande) på hufvudet; in a brace
(ei. couple) of <*<,s F, i ett nafs (huj), ett
tu tre. ~down, s. improviserad bädd

(eg. halm på golfvet; soffa, stolar o. d. hvarpå
ngn »kinesar») (äfv. ss. a., t. ex. a ~ bed).

högaffel; her. gaffelkors med
kortare och spetsade armar, ~-rag >}<, s.
• trashank, ^-willy, s. skakare (maskin för
bomullsrensning). -II, })p.; a. full af Spric-

kor om trä; skakad af en stöt el. ett fall;
Upprörd; to be sjö. lefva om segel. -ur,
s. skakare (ngn, ngt [jfr sms. af shaking] som
skakar); (S) kyrkoh. shaker, »skakare»
(medlem af ea egendomlig [amerikansk] sekt, äfv.:
Shaking Quakers)-, bot. (ofta i pl.) darrgräs
(Briza media); P skjorta. (S)~reSS,-ures,
s. kvinna tillhörande Shakers. (S)~l*ism,
-urizm, s. Shakers’ grundsatser.
Shak(e)spe(a)rean, sjakspe’rian, s.
tillhörande, utmärkande ei. liknande
Shakspere(s drama).
shakester,sjà’kstur, sjik’sur, s. Pettkvinfolk.

shakiness, sja’kmes, a. egenskap att vara
darrande ei. att hafva sprickor etc., jfr
shaky.

shaking, sja’king, prt. (af shake)’, s.
skakning; (upp)ruskning; darrning; Jok.
frossa; pl. uppslagsgods, drefmat;
brödsmulor o. d. som »skakas» af bordsduken.
~-appa-r at US, s. tekn. skakinrättning särsk. å en
kvarnsik t. ~-frame, s. siktbotten i
krutkor ni ngsmas kin, krutsåll; bärg. stosshärd
(skakande vaskhärd). machine, s. skakmaskin
särsk. i pappersbruk. med. förlam-

ning i förening med darrning i kroppen
(Paralysis agitans). ~-table, s.
roterande vaskhärd (jfr round-buddle).

shako,

eg. ungerska, sjak’o, S. (pl. ~CS, -z)
mil. sjakå.

Shaky, sja’ki, a. skakande, darrande;
vacklande; F »skramlig», »skraltig», rankig om
stol, bord etc.; osäker, »tvetydig», opålitlig
(ej ärlig el. solid, el. i allm. ej duglig); »på
kne-ken»; skral, klen till hälsa, krafter el. (univ.)
»i sina stycken»; om trä full af Sprickor; to
feel ~ F, känna sig »skral» till mods.

Shale, sjal, S. skal (frukthylsa, balja etc.) )(C; min.
skifferlera, lerskiffer; pl. se scale, 3 pl.;
va.% skala; carbonaceous rv,
coal-bearing kolskiffer.

shall, sjal, hjälpv. (fins blott i pres. o. imp.)
(imp. Should, sjud; 2 pers. pres. Shalt,

sjalt; jfr vid. gram.) (jag) skall; ~ and
will are for the king F, (tin barn) din vilja
sitter i skogen; ~ my servant call your
carriaget får (skall) min betjänt ropa
fram er vagn? I ~ have done in time,
jag hinner sluta i tid; / ~ lose my place,
jag kommer att förlora min plats; he
that ~ walk three hours a day will pass
in seven years a space equal to the
circumference of the globe, den som går
tre timmar dagligen tillryggalägger etc.;
when the papers ~ be presented, it will be
seen whether ..., då handlingarna företes
får man se om ...; provided he ~ go,
förutsatt att han far; what ~ it bet F
hvad får det lof att vara (hvad får jag
bjuda på)?

Shalli, sjäPi, se chally.

shalloon, sjalo’n, s. hand. sjalong (ett slags

yttetyg).

shallop, sjal’op, S.

sjö. tvåmastad slup med liten
aktermast (jfr sloop).

Shallot, sjålot’, s. bot. schalottenlök (Allium
ascalonium).

shallow, sjårö, a. grund (icke djup), flat bunke
etc.; flack, låg om trappsteg etc.; Svag, tunn
om ljud; biid. ytlig, flack; kortsynt,
enfaldig, okunnig; P (jfr ex.) half naken; s.
grund, grundt ställe i vatten (ofta i pl.)-,

à: fate, K: far, å: fall, 1: fat, å: fast, è: mete, è: met, I: her, 1: fine, 1: fin, i: fir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/1272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free