- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
1030

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - poundage ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

poundage

F Talspråk. 1030 P Lägre spràk.

powder-pro ver

poundage, pau’ndadj, s. (1.) (jfr pound, 1.)
afgift efter visst per skålpund ei. pund
sterling (»procent»); utmätningsarvode
{sheriff’s ~); provision (efter visst per
pund st.); (2.) (jfr pound, 2.)
instängning af boskap i en pound; lösen för
sådan i pant tillvaratagen boskap,
poundal, pau’ndal, s. mek. kraftenhet
motsvarande en skålpundsfot.
pounder, pau’ndur, s. i sms. efter ett tal
-pun-dare, -punding, ngn, ngt som håller,
väger etc. så och så många skålpund ei. pund
sterling (t. ex. a teno,, en tiopundig
kanon; skämts, person som har 10 £ i
inkomst, ei. som betalar [t. ex. i arrende]
10 £.; sedel på 10 £.; ett slags stora
päron); (2.) en som instänger boskap i en
pound; (3.) ngn ei. ngt som stöter,
krossar etc.; stamp, mortelstöt.
pounding, pau’nding,^r2. (åtpound, 2, 3.); s.
stötning, stampning, hökning;
bankande, bearbetande (äfv. med knytnäfvarna o. d.,
»kluns», stryk); mil. F beskjutande, -ning;
klampande med tunga steg.
»v-machine,s.bokverk, kross(verk). —mill, s. stampkvarn,
poupics, po’piks, s. pl. kokk. späckade kalf-

steksskifvor.
pour, por, va. hälla, slå en vätska (into, i,
out, ut etc.); låta (ut)strömma, äfv. bild.
utsända i stor mängd, utgjuta äfv. bild.;
vn. strömma äfv. bild. (t. ex. om folk, ljuset
etc.) (down, ned; into, i, etc.); forsa, flöda;
rusa, störta; it (toith rain), det
(regnet) öser ned; it never rains but is "»s,
ordspr. »när det kommer så kommer det
på en gång» (en olycka kommer sällan
ensam); so vid. ex. under broadside; ~ one’s
heart in prayer, utgjuta sitt hjärta i
bön; ~ forth, utgjuta biid., jfr ofvan; yppa;
uttömma sig i (t. ex. tacksägelser); utkasta,
-slunga biid.; ~ off, afhälla; ~ out,
utgjuta (äfv. biid., t. ex. one’s soul; one’s
feelings : gifva fritt lopp åt); skänka i o. dela
omkring, servera en dryck; utkasta,-slunga
biid. ~er, -ur, s. en som utgjuter, slår i,
ut etc. ~ing, -ing, prt.; s. utgjutande (med
adv. jfr ofvan); tekn. ingjlltning af smält metall
i en gjutform, "fing-flOle, s. gjut. ingöte i en
gjutform.

pourparty, porpa’rti, s. jur. laga skifte;
genom laga skifte uppkommen egolott.
pourpoint, fr., po’l-pojnt, s. en förr bruklig
stop-pad tröja.

pourpresture, porpres’tur, s. jur.
inkräkt-ning på annans jord genom råmärkes ei.
inhägnads flyttande,
poursuivant, se pursuivant.
poussette, fr., püset’, s. dans. korset ss. tur i
country-dance.

pOUt, pot, paut, 1. s. Skoti. ung hönsfågel is.

af grouse; vn. skjuta ungfågel.
pOUt, paut, 2. s. zool. bredtorsk (Morrhua

lusca); Am. se horned
pOUt, paut, 3. vn. skjuta fram läpparna,
hänga läpp, »truta», göra (en) sur(a) min
(-er) med mun; »sura», se surmulen
(trumpen) ut; om läppar skjuta fram; s. sur
(trumpen) min; surmulenhet,elakt lynne; with
a med en sur min; ~ at (upon), visa
sig sur öfver (mot), ^er, -ur, s. en som
hänger läpp, jfr ofvan; zool. kroppdufva (en
varietet af husdufvan hv. kan blåsa upp kräfvan :

Columba gutturosa, äfv. ~er-pigeon). —
ing, -ing, prt.; a. surmulen; s.
surmulenhet, »tjurighet». ~higly, -ingli, ad.
sur-mulet, med sur(a) min(er).
poverty, p6v’urti, s. fattigdom, brist, armod,
torftighet äfv. biid. (of, på, i, äfv. t. ex.
language). —stricken, —struck, a.
försänkt i armod, utfattig,
powan, pau’an, s. zool. »sötvattenssill»
(Cor-regonus Cepedii, förekommer i Loch Lomond),
powder, pau’dur, 5. stoft, dam; pulver; is.
i sms. (-)mjöl ; krut (jfr sms. gun-"»,
shooting-"» etc.); puder; va. söndersmula, -mala
till Stoft, pulverisera; beströ med ngt
pulverformigt, med mjöl, salt etc., rimsalta; vn.
förvandlas till pulver, (kunna)
pulveri-seras; P häftigt komma (upon, på, öfver
ngn); ~ and ball, krut och kula, ett skarpt
skott, skarp laddning, se äfv. följ.; ~ and
shot, krut och kulor (ei. hagel),
ammunition; skämts, pengar; to keep one’s ~ dry,
F biid. hålla sig rustad (färdig, beredd,
på sin vakt) ; in "», farm. etc. i pulverform,
pulveriserad; to grind to "», söndermala
äfv. i aiim. bet. : krossa till stoft (till
småsmulor); he isn’t worth "» and shot, han
är ej värd ett skott krut; se vid. ex. under

food o. smell, —barrel, s. kruttunna,
—blue, s. pulveriseradt koboltblått (ei.)
smaltz. —bOX, s. puderask. —boy, s.
sjö. krutlangare. —cart, s. krutkärra,
ammunitionsvagn. —Chalk, s. min.
bärg-mjöl. —Chest, s. sjö. krutkista,
spräng-kista. —dabber, se ~ -puff. —dust, 5.

krutdam; mjölkrut (krut i form af fint pulver),
—flask, s. krutflaska, oftast se "»-horn. "»
-grimed, a. svärtad i ansigtet af krutrök,
—horn, s. kruthorn. —loaves, s. pl.
me-liss (socker). —magazine, s. krutmagasin,
-hus; sjö. krutdurk. ~man, s. sjö.
krut-hämtare, -langare, —measure, s.
krut-mått. —mill, 5. krutkvarn, —mine, s.
mina laddad med krut. —monkey, s. sjö.
F se "»-boy; si. pudrad betjänt. —proof,
s. krutprobering. —prover, s.
krufprof-vare äfv. -npparat (: profmörsare).

Li fate, å: far, A: fall, å: fat, å: fast, è: mete, è: met, I: her, 1: fine, 1: fin, |: fir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/1036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free