Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - pond ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pond
F Talspråk. 1020 P Lågt språk.
poor
pond, pond, 5. dam (liten vattensamling); si. S]O,
haf; va. samla vatten i en dam, göra till
en dam; uppdämma. ~-lily, s. se water
’lily. ~-weed, s. bot. aborrnate
(Pota-mogeton); triple-headed bot. hårsärf
(Zanichellia).
ponder, pon’dur, va. öfverväga, besinna;
vn. grubbla, fundera (on, over, på, öfver),
^ability, -åbiriti, s. vägbarhet. ~ able,
-abl, a. vägbar. ~ableneSS, -ablnes, se
föreg. s. ~al& -ål, a. vägd, vigt-, ~ance>K,
-ans, s. vigt, tyngd. ~er, -ur, s. en som
öfverväger, singly, -ingli, ad. med
eftertanke; funderande, fundersamt.
OSity, -6s’itl, s. tyngd, vigt; egenskap
att vara ganska tung; vigtighet. ~0US,
-us, a. tung, vigtig afv. bild.: betydande;
eftertryckligt slag etc.; spar, min.
tungspat. baryt. ~0USneSS, -usnës, s. se föreg. s.
pone, pon, 8. Skoti. tunn torf; Am. ett slags
(majs)bröd bakadt med ägg o. mjölk,
pongo, pong’gi, 5. zool. ett slags orang-utang;
förr större apa i aiimht.
poniard, pon’jard, -jurd, .<?. liten dolk, stic-
kert; va. sticka (med dolk).
Pontac, pon’tak, S. (eg. pr. en stad i Frankrike)
ett slags Bordeauxvin; (ofta) ett siags
Constantia (Kap-)vin.
pontage, pon’tadj, s. skatt till underhåll
af en bro; bropengar,
pontee, pon’te, –’, 5. giastiiiv. häftjärn
(järnstång hvarmed det heta glaset handteras).
Pontic, pon’tik, a. geogr. hörande till Svarta
hafvet (: the Pontus [Euxinus lat.]),
pontiff, pon’tif, s. öfversteprest; påfve.
pontific, pontif’ik, a. öfverstepresterlig;
påflig. ~al,-al, a. dets.; präktig, lysande †;
fort. hörande till brobyggnad,
brobyg-gandef; s. bok innehållande kyrkliga
ceremoniel; pl. biskops ei. påfves skrud.
~ate, -At, s. en öfversteprests ci. påfves
värdighet; påfvedöme, en påfves
äm-betstid. ~ian †, -fisj’an, s. papist,
pontlevis, fr., pont’levis, -le’vis, -lèvè’, s.
ridk. stegring,
ponton, ponto’n, se pontoon. ~(n)ier, -é’r,
s. mil. pontonier.
pontoon, ponto’n, s. mit. ponton; sjö. liktare,
stor pråm, särsk. till bruk vid kölhalning.
~-bridge, s. pontonbrygga, brygga
hvilande på båtar,
pontvolant, rr., pont’volant, s. mil. flygbrygga,
pony, po’ni, s. pony (liten häst); si. summa af
25 t; skoi. si. »lathund», öfversättning af
en främmande auktor till bruk vid lexläsning;
vn. up) Am. si. betala, ^-carriage, ~
-chaise, s. trilla. ~-engine, s. jämv.
lokomotiv som blott växlar. ~-plane, s. tekn.
hyfvelmaskin.
pood, ry., påd, s. pud (rysk vigt: 36 eng.
avoir-dupois el. 16,344 kilogr.).
poodle, po’dl, s. pudel (äfv. ’v-dog).
pooh, po, interj. uttr. rörakt äh! bah! pytt!
~-p00ll, vn. uttrycka sitt förakt med ett
»puh» (jfr föreg.): blåsa lit tobaksrök i puffar;
va. af- ci. tillbakavisa med förakt;
uttrycka sitt missnöje med (el. förakt för),
rynka på näsan åt.
pool, pol, 1. 5. spei. pulang, »pulla», pott
(samlade insatser); bilj. (à la) guerre; pott-
skjutning (om insatser); börs. si.
(penningesammanskott af en) ring för att
inverka på obligationers kurs; samfäld
(»ring»)spekulation; vn. o. va. F »skramla
(ihop)», jfr nästföreg. betydelser. ~-ball, S. bilj.
guerreboll. ~-C0Unter, s. spelmark.
pOOl, pol, 2. s. pöl; gol;, dam; vattpuss,
Vattenfyld grop äfv. å en väg; va. gruf.
lös-spränga medelst schram (undanhuggning af
underliggande). ~-Snipe, S. zool. snäppa
(To-tanus). ~-W0rk, s. tekn. bärg. stamp(verk).
~er, -ur, s. garfvares omröringsstake.
poon, pon, 5. (äfv. ~-W00d) ett ostindiskt
lätt träslag till skeppsbyggeri (af Colophyllum
Inophyllum).
poonah-painter, po’napantur, s.
rumsdekorationsmålare,
poop, pop, 1. vn. släppa väder, fjärta; se
vid. pop.
pOOp, pop, 2. S. se poppy, byg.
poop, pop, 3. s. halfdäck, upphöjdt
akterdäck (tillika tak å kajuta o. hytter),
»kampanj» (äfr. ~-deck); va. tränga in i ett
fartyg akterifrån, segla på ett fartyg
akterifrån; om sjön bryta (slå in) öfver ett fartyg
akterifrån. ~ed, -t, pp.; a. försedd med
upphöjdt akterdäck (jfr föreg, s.); to he
om fartyg taga in en sjö akterifrån. ^ing,
-ing, prt.; s. sjöns inbrytande akterifrån,
akterlig brottsjö,
poor, por, 1. S. zool. kaplan (liten torskart: G a-
dus minutus).
poor, por, 2. a. fattig (in, på); arm;
stackars; klen, dålig, usel, skral, eländig äfv.
om ting : underhaltig, svag, »slät», ringa,
otillräcklig, (klandrande) tarflig (coat,
excuse, house etc., jfr ex.); mager (horse, soil);
ss. smekord »kära», »lilla»; »salig» (afliden);
~ in spirit, andligen fattig; ~ chance,
klen, ringa utsigt (möjlighet); a ~
comfort, en klen tröst; a ~ creature, ett
stackars kräk (äfv. medlidsamt el. smeksamt),
äfv. klandrande en Stackare (t. ex. till karl); jfr
figure, hand; a ~ head, ett klent, svagt
hufvud, klen fattningsgåfva, svaga
förståndsförmögenheter ; (to suff er from) ~
health, klen hälsa; ci ~ man (ivoman), a
~ person, en fattig; ~ me F, jag stac-
Li fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, è: mete, ë: met, è: lier, 1: fine, l: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
