Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - orientalist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
orientalist
)j< Mindre brukligt. 921 † Föråldradt.
orotund
språken. ~alist, -’ålist, s. se äfv.
kännare af de österländska språken.
alize, -’åliz, va. ombilda till
öfverensstämmelse med österländskt skaplynne,
göra österländsk. ~ate, -ät, va.
orientera, vända, vrida åt öster; vn. vända ei.
vrida sig åt öster; biid. orientera sig, få
reda på »hvar man är hemma», ^atiOII.
-a’sjun, s. orientering äfv. biid., jfr föreg, vn.;
vändning åt öster, ställning ei. läge åt
öster; bestämmande af ngts läge i
väderstrecken; en kyrkas förläggande så att
altaret kommer åt öster; fys. en
roterande kropps tendens att bringa sin
axel i parallelt läge med jordens.
ator, -åtur, s. instrument för en mation.
orifice, or’ifis, s. mynning {of a tube, of
a wound etc.), öppning.
oriflamb, oriflamme, fr., or’lflam, 5. oriflam-
me (gamla franska kungliga fanan).
Origan, or’igån, lat. - -’ -urn, 5. bot. mej-
ram (Origanum Majorana).
Origin, or’idjin, s. ursprung, första början,
uppkomst; upphof, källa bild.; härkomst;
mat. origo; to have (ei. take) one’s ~ from
(in), leda (hafva) sitt ursprung från (i);
by till härkomst. ~al, - -’-ål, a.
ursprunglig, ur-, grund-, förste; original,
ej efterbildad; egendomlig, originel;
nyskapande; företeende ngt nytt; s.
ursprung †; original, urbild; fysiol,
grundtyp; urtext,
originalhandskrift;ursprunglighet; F original (person); ~ sin, teol.
arfsynd; ~ text, originaltext. ~ality,
-ål’-lti, s. ursprunglighet; egendomlighet,
originalitet. ~ally, - -’-ali, ad.
ursprungligen, från början; på ett originelt
(själfständigt) sätt. ~alness, –’-ålnès, se
fruity. ~ary f, –’-åri, a. alstrande;
ursprunglig. ~ate, - -’-at, va. frambringa,
åstadkomma; vara upphof till, skapa;
bringa till stånd, sätta i gång biid.; vn.
uppstå (with, hos), härflyta, uppkomma,
hafva sitt ursprung (in, i), ^atioil,
-a’sjun, s. frambringande, åstadkommande;
alstring; upprinnelse; härkomst. ~atOr,
–’-åtur, s. upphofsman, skapare;
upphof.
ori||on, fr., o lll’un, S. äldre fort. oi’illon (litet i
framskjutande torn på en bastions skuldervinkel) ;
byg. hörnsirat.
oriol †, 6’riol, se oriel.
oriole, o’riol, zool. gylling (cu trastartad fågel,
Oriolus).
Orion, ori’on, s. mytol. o. astron. Orion.
OriSOn, or’izon, 3. poet. bön.
ork, se ore.
orle, ori, 5. her. infattning (bord el. ram på en
vapensköld ett stycke innanför sköldkanten) : her. |
krans ei. bindel omkr. en hjälm; byg. list
(särsk. på ett kapitäl under ovolo); tekn.
lcant-flens.
! Orleans, 0’rlëånZ, S. Orleans (ett halfylletyg); ett
slags plommon (eg. fr. staden Orleans).
orlet, o’rlet, orlo, -lo, (l.) se orle, byg.
orlo, sp., o’rlo, (2.) s. ett spanskt
blåsinstrument.
orlop, 6’rlop, S. sjö. trossbotten i linicskepp,
banjerdäck (äfv. ~-deck); fördäcksback;
kobrygga.
ormer, o’rmur, S. zool. namn på hafsöra (snäc
ka, Haliotis).
ormolu, ormèlo’, S. musivguld (ett slags
(kopparrik) brons af guldfärg, jfr mosaic gold).
ornament, 6’rnåmënt, s. prydnad äfv. mus. o.
bild. (om person); utsmyckning, sirat; byg.
ornament; bild. fagert sken; va. pryda,
(ut)smycka, ornera, dekorera {with, med).
~al, -’ål, a. smyckande; tjänande (blott)
till prydnad, prydnads- (t. ex. plant,
shrub), dekorativ; ~ bookbinding,
konst-bokbinderi; ~ painter,
»dekorationsmålare», rummålare; ~ paper,
pressadt, orneradt papper, ^ation, -a’sjun,
s. utsmyckande; byg. ornamentering,
samtliga dekorativa delar, dekorering;
ornamentik. ~ed, -èd, pp. utsmyckad,
orne-rad, dekorerad; ~ cottage, se
cottage-orné; ~ letters, boktr, utsirad stil. ~er,
-ur, ~ist, -1st, ^Or, -ur, s. dekoratör.
ornary, ornery, Am., o’rnuri, a. (P smdr. af
ordinary) ordinär, tarflig.
Ornate, o’rnat, a. smyckad, utsirad; bild.
sirlig, prydlig. ~neSS, -nës, 5.
prydlighet, sirlighet.
Ornithic, ornith’ik, a. vetensk. fågel-.
ornitho-, gr., o’mitho, i vetensk. termer fågel-.
^copros, -kop’ros, 5. fågelguano. ~lite,
- -’- lit, s. geoi. petrifikat af fågellemningar.
~logic(al), -lodj’ik(ål), a. ornitologisk,
jfr föij. ~logist, -ol’odjist, s. fågelkännare,
ornitolog. ~logy, -ol’odji, s. zool.
ornitolog!, läran om fåglarna.
~rynChuS,-ring’-kus, s. zool. australiska näbbdjuret (O.
paradoxus). ~SC0py, -os’kopi, s.
iakttagande af fåglar(s lefnadssätt).
orographic(al), orogråfik(ål), a. orografisk,
jfr följ. orography, -og’rafi, s. orografi,
bärgbeskriflling (om bärgs utbredniug,
höjdförhållanden etc.).
oroide, o’rojd, s. en guldlik legering.
orological, orolodj’ikål, a. af orology.
OrO-logist, –’-djist, s. bärgkännare, jfr föij.
orology, –’-dji, s. bärgiära (dets. som
orography).
orotund, orotund’, o’–, a. stark, rik och
fyllig stämma el. föredrag ; S. † f Lill
intonation i sång.
t>: note, o: do, o: nor, o: not, à: tube, å: tub, u: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
