Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - northness ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nitrous
f Talspråk. 886 P Lågt språk.
nocturne
dens att peka mot norr. ~ward, -wuid,
a. nordlig, belägen ei. riktad mot norr;
ad. nord vart, norrut, mot norr (arv.
wards). ~wardly, -wårdli, a. som har
nordlig riktning; vettande åt norr; ad.
i nordlig riktning, mot norr.
Norway, n6’rwà, s. pr. Norge. ~-fir, se ~
-spruce, ’v-maple, s. bot. svensk lönn,
spetslönn (Acer platanoides). ~-SprUCe,
5. bot. vanlig gran (Abies excelsa).
Norwegian, norwe’djian, a. norsk; s.
norrman.
nor’weSter, nèrwës’tur, s. sjö. F se north
-wester.
nOSe, nèz, s. näsa afv. tekn., jfr ned.; nos;
väderkorn; spets, snibb; pip, jfr nozzle;
va. snoka efter ei. upp (äfv. med out),
spåra upp, »få väderkorn» på; nosa på;
sätta sig mot, trotsa; uttala ei. läsa »i
näsan» (nasalt); vn. sätta näsan i vädret;
vädra; »lägga sin näsa i blöt»; ~ of wax,
vaxnäsa; biid. ngt böjligt; lättledd
person, »nattmössa», »hvita plåstret»; his ~
bleeds, han blöder näsblod; his ~ is out
of joint, han är ej längre i gunsten; to
blow one’s snyta sig (högljudt); to
carry one’s ~ high, sätta näsan i vädret;
to count »us P, räkna deltagares antal;
to give a bloody ge ngn ett slag på
näsan så att den springer i blod; to follow
one’s gå efter näsan; to pick one’s
peta sig i näsan; to put a person’s »»
out of joint, »slå någon ur brädet»; to
rub with, bryna näsa med (hälsning biand
vissa vilda folkslag); to {poke) thrust (put)
one’s ~ into, lägga (sticka) sin näsa i andras
angelägenheter; to turn up one’s ~ at, rynka
på näsan åt; not to see beyond (the length
of) one’s ej se »längre än näsan
räcker»; to hook by the jdra’ vid näsan»,
kugga, lura; to lead by the leda ngn
vid näsan biid., leda blindt hvart man
vill, få ngn att göra hvad man vill; with
spectacles on med glasögon på näsan;
to pay through one’s betala
öfvermåttan dyrt, blifva »skinnad»; to speak
through (el. in) the tala i näsan; with
one’s finger to one’s med fingret på
näsan; to put one’s thumb to one’s ~ and
stretch out one’s fingers at, räcka lång
näsa åt; under one’s midt för näsan
på ngn. ’v-bag, s. fodertornist för hästar.
~-band, s. nosrem på betsel. ~-bit, 8. snick.
etc. pinnborr med en tand. ~-bleed, 5.
näsblod; bot. rölleka (Achillea
millefolium). ~-fish, s. zool. en braxenart (äfv.
broad-snout, Cyprinus nasus). ~gay, s.
stor bukett af välluktande blommor :
»kryddkvast», blomsterkvast. ~-key, s. mek.
motkil. –piece, s. pip, munstycke på en
slang o. d.; se vid. »»-band; förr nässkydd i
rustning. ~-pip6, S. jfr föreg. o. se nozzle-pipe.
~-rag, s. P näsduk, ’v-ring, s. näsring
ss. prydnad hos vilda folkslag; nosring för djur
(tjurar, svin etc.). ~Smart, S. bot. krasse
(Le-pidium sativum); äfv. slägtet Nasturtium.
~d, -d, a. försedd med näsa (mest i sms. :
-näst, -nost, t. ex. fiatplattnäst); som
har ... väderkorn. ~leSS, -lës, a. näslös.
~r, -ur, s. P näsknäpp; slag på nosen.
nOSel, n^’zl, (jfr nousle), se nuzzle.
nOSey, n6’zi, s. P långnäsa,
nosing, n<!>’zing, s. byg. utskjutande kant is.
af ett trappsteg; profil af en list.
nOSle, nozl, se nozzle.
nosocomial, n6soko’mial, a. hörande till
ett sjukhus,
nosography, n6sog’råfi, s. med.
sjukdoms-beskrifning.
nosological, nos6i6dj’ikai, a. af reij. noso-
logy, -61’odji, 8. med. sjukdomslära.
nostalgia, néstårdjiå, med. hemsjuka.
nostalgic, -djik, a. af föreg, nostalgy, -djl,
s. se föreg. S.
nOStOC, n6s’tok, s. bot. trollspy, skyfall (en
efter regn uppsväld slemmig alg, NostoC
COm-mune).
nOStril, nos’trll, s. näsborr.
nostrum, (eg. lat. : »vårt») nos’trum, s. kvack-
salvarläkemedel, arkanum.
not, not, ad. icke, ej, inte; (Anm. efter ~
ofta en infinit. utelemnad, jfr ex.); »» a med följ.
subst., icke en (enda), ingen (: no); ~ a
bit (ei. fig, iota, jot, jnn, straw, lohit etc.),
aldrig ett tecken, dugg, fnask etc. (jfr bit
o. under care); ~ a little, (adj.) icke liten,
icke ringa; (adv.) icke litet, mycket,
högligen; ~ a soul, »icke en lefvande själ»
(icke en enda människa); ~ at ali, icke
alis; ingalunda; ~ any, icke någon,
ingen (adj.; jfr ofvan ~ a); but, icke annat
än, jfr tinder but; he did ~ (infin.), ~ he,
den som inte det gjorde, det var han (»nej
då, han aktade säg för det»); ~ I, men icke jag
(t. ex. he is rich, ~ I); icke jag, för min
del; i svar ofta : det gör jag (då) icke, nej,
jag betackar mig; ~ one, icke en (enda)
af hela antalet, jfr vid. One; ~ that, icke det
(: så vidt, t. ex. ... I know of: jag känner
ei. vet); icke därför att, icke som om,
icke så (till förståendes) att; ~ that I
mean ..., jag säger detta icke som skulle jag
mena (vilja säga) .... icke i den mening
att; ~ yet, ännu icke, icke hittills
(dittills), än så länge icke ; ~ tO (med en infin.),
att icke; eiiipt. för att (nu) icke (t. ex.
mention, nämna); (med följ. [vanl. passivl infin.
som attribut till ett subst.) SOm ej kan el. bör ...-S,
à: fate, K: far, å: fall, à: fat, à: fast, <h mete, è: met, è: her, i: fine i: fin, i fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
