Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - mundic ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mundio
r Talspråk. 858 r Lågt språk.
murrain
mundic, mån’dik, s. lok. bärg. svafvelkis;
arsenikkis (: white <x>).
mundificant, mundifikånt, a. renande,
rengörande; s. med. rengörande salva ei.
plåster, mundification, -ka’sjun, s. is. med.
rengöring, mundificative, -kàtiv, se -cant.
mundify -’-fi, va. med. rensa, rengöra,
mundungus, mundung’gås, s. Si. fusel,
illaluktande (bond)tobak.
munerary †, mu’nuråri, a. gifven såsom
gåfva, munerate, -råt, se remunerate.
mung-corn, mung’korn, se mangcorn.
mungo, mftng’gè, 1. s. konstull (af upprispad
gammal finare ylleväfnad [mots, shoddy : af gröfre,
stickade varor]), rispilll(tyg).
mungo, mung’g6, 2. s. roten af Opbioriza
mungos.
mungoos, mun’gos, s. zool. ichneumon,
farao-råtta,
munprel, se mongrel.
municipal, nmnis’ipål, a. municipal,
kommunal, kommun-, som hör till en stads
(en kommuns, en stats) förvaltning; ~
laiu, allmän (borgerlig) lag; <x> officer,
förvaltnings- ei. civil tjänsteman (t. ex.
sheriff). ~ity, -’it?, s. (privat) samhälle,
kommun; stads- (jfr corporation) ei.
kommunalrepresentation; konimunalstyrelse,
magistrat.
munificence, munif’isens, s. frikostighet.
munificent, -sent, a. frikostig,
muniment, miVnimènt, s. fästning )J<;
försvarsmedel, hjälpmedel; jur. dokument
(hvarmed rättigheter bevisas, ss. privilegiibref,
fäste-bref etc.); ~ house, ~ room, arkiv,
munition, munisj’un, s. fästningsverk †;
krigsförråd, jfr ammunition; bild.
materiel i allm.
munjeet, mundje’t, s. indisk kräpp (roten af
Rubia munjista).
mun(n)ion, mun’jun, se mullion.
muntin(g), mun’tin(g), s. byg. uppstående
midtstycke i dörrpanel.
MuntZ, munts, s. pr.; metal, Muntz’
metall (ett slags yellow metal, till
fartygsförhyd-ning o. d.).
murage †, mu’rådj, s. skatt till (stads)mu-
rars underhåll,
mural, mu’rål, a. hörande till en mur ei.
vägg, mur-, vägg-; anbragt på (i) en
mur (vägg) (t. ex. om en inskrift); lik en mur,
brant, lodrät (precipice); ~ circle, astron,
murkvadrant; ~ crown, rom. antik,
murkrona; ~ fruit, trädg. spalierfrukt; ~
painting, väggmåleri,
murder, me’rdur, s. mord (of på); va.
mörda; bild. förgöra; förstöra, fördärfva;
»massakrera»; rådbråka språket; interj.
hjälp! mördare! ~ in the first degree,
jur. (lön)mord; ~ in the second degree,
jur. dråp; ~ of the innocents, se under
innocent; ~ will out, ett brott kommer
förr eller senare i dagen; the ~ is out
F, hemligheten (hela sanningen) har
kommit i dagen; ~ the Queen’s (King’s)
English, rådbråka sin engelska, begå
språkfel (el. staffel) i engelska, ^er, -år,
mördare; förr nickhake (ett slags liten kanon
om skeppsbord, äfv. ~ing-piece). ~ess, -ës,
s. mörderska. ""ing, -ing, prt.; s.
mördande. ^ing-shot †, s. skrot, drufhagel.
~0US, -us, a. mordisk; mördande,
blodig. ^ousness, -åsnës, s. mordiskhet;
mördande beskaffenhet,
mure †, mur, s. mur; va. inmura; ^ up,
tillmura. ~nger, -èndjur, s. %
uppsyningsman öfver (stads)murar.
murex, lat., mu’reks, s. zool. purpursnäcka.
~an, -’ån, s. kem. purpursyra. ~ide, -’Id,
s. kem. murexid, purpursyrad ammoniak,
muriate, mu’riat, s. kem. förr saltsurt salt
(klormetyl); ~ of ammonia, salmiak,
salt-syrad ammoniak; ~ of potash,
klor-kalium; ~ of silver, klorsilfver.
muri-atic, -iåt’ik, a. af ei. liknande saltvatten:
kem. saltsur; ~ acid, saltsyra.
muricate(d), mu’rikät(ëd), a. naturv. besatt
med taggar,
muride †, mu’rid, s. se bromine.
muriform, mu’riform, a. bot. om cellväfnaden
murfor mig (ordnad ss. tegelsteuarna i en mur).
murine, mivrm, a. tillhörande råttslägtet;
musblack. -z, s. pl. råttor(nas familj),
murk, me’rk, 1. s. )|C ei. lok. mörker; a. mörk,
dunkel. ~ineSS, -ines, s. mörker,
dunkelhet. ^y, -i, a. mörk, dunkel; dyster
is. dag, väder o. d.
murk, mërk, 2. s. återstod (grums, skal o. d.)
efter utpressad frukt,
murmur, lat., me’rmur, s. sorl, sus, brus;
surr, brummande biens, afv. : mummel,
knorrande, knot; vn. sorla, brusa, surra;
kuttra; mumla; brumma; sakta klaga;
knota, knorra (at, against, öfver, mot);
va. (fram)mumla (äfv. ~ out); without a
»v, utan knot; »utan att knysta»; a low,
~ecZ conversation, ... mumlande ... ~er,
-ur, s. en som knotar etc. ~ing, -mg, prt.;
a.; s. susande, sorlande, brusande;
mumlande; knotande, knorrande, singly,
-ingli, acl. med ett sorlande (etc., jfr föreg.
v.) ljud; knotande. ^OUS, -us, a. som
väcker knot; beledsagad af sorl, susande,
murnival, me’rnival, s. (spelt. is. i gleeh) fyra
kort af samma valör,
murrain, murèn, s. veter. mjältbrand; a.
angripen af mjältbrand; P to you,
ei. ~ take you, åt fanders med dig!
à: fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, 4: mete, è: met, åi her, i: fine, i: fin, f: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
