- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
840

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - mole ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

milkiness

F Talspråk. 840 P Lågt språk.

millionth

molé, mol, 1. s. med. månadskalf (oformlig växt

i lifmodern).

molé, mol, 2. s. födelsemärke, (lefver)fläck.
molé, m6l, 3. s. vågbrytare, stendämning
i sjön, sjö. pir, molo; rom. ant. graftorn,
tornformig mausolé. bat, ~-but, 5.
zool. klumpfisk (Orthagoriscus mola).
/x–head, s. sjö. pirhufvud, brobänksände.
molé, m6i, 4. s. zool. mullvad (Talpa
euro-pæa); va. gräfva hål ei. gångar i. ~Cast.
so zool. mullvads-

syrsa (Gryllotalpa vulgaris). ~-eyed, a.
mycket Små-Ögd; halfblind, svag- el. mycket
närsynt; biid. blind, kortsynt, /v-hill, s.
mullvadshög, ^-plough, s. plog hvarmed
vattenfåror uppdrag

as. ~-rat, s. zool. en
gnagare (Spalax typhlus). ~skin, 5.
mollskinn (ett kypradt starkt bomullstyg).

track,

s. mullvadsgång. ~-tree, s. bot.
kapris-törel (Euphorbia Lathyris). ~-warp, s.
mullvad.

molecular, molek’ulur, a. fys. molekulär,
hörande till ei. bestående af molekyler;
~ attraction, fys. molekularkraft. ~ity,
-lar’iti, s. egenskap att vara molekulär.
molecule, mol’ekiil, s. fys. molekyl, smådel

(minsta del hvartill man genom mekanisk delning
kan komma).

moleskin, se under molé, 4.
molest, molèst’, va. besvära, betunga, göra
omak ei. förfång; oroa, ofreda, plåga,
förtreta, ^ation, -a’sjun, s. förtret;
besvärande, oroande; besvär, omak,
förfång. ~er, -ur, s. en som besvärar, oroar

etc.

~ful, -ful, a. besvärlig, hindersam,
moline, mè’lin, 5. kvarnsegel; cross /xi, her.
ankarkors.

Moll, mol, s. pr. F för Mary; ^ Thomson’s
mark, si. tom butelj (obs. initialerna: M. T. och
dessa bokstäfvers uttal: empty).

mollah, mol’

a, 5. turkisk hederstitel, is. för rättslärde
o. andlige, ungef. : »doktor», »mästare» el. d.

moll(e), mol,

a. mus. moll (t. ex. a

mollemo(c)ke, morëmök, (äfv. -muck, -muk)

s. zool. en arktisk stormsvala (Procellaria
glacialis).
mollient, mol’ient, se emollient.
modifiable, molifi’abl, a. som kan
uppmjukas, mildras, mollification, -fika’sjun, s.
uppmjukning, lindring, mollified, -’-fid,
(imp. o.) pp. af mollify, modifier, -’-fiur,
s. ngn ei. ngt som uppmjukar, etc., jfr föij.
mollify, -’-fi, va. uppmjuka, lena; lindra,
mildra: stilla smärta, lugna sinnet.

mollinet, mol’inet, s. liten kvarn.
molluSC, mol’usk, s. se mollusk. ’va, lat., -’å,
s. pl. blötdjurens klass. ~an, -’ån, a.
hörande till blötdjuren; blötdjurs-; s.
blötdjur. ~0US, -’us, a. blötdjursartad.

mollusk, mol’usk, s. zool. mollusk,
blötdjur.

Molly, mol’i, s. pr. F för Mary; (m) P
sodo-mit; vekling. /x,-C0ddle, s. si. vekling,
stuggris, jungfrupilt. ^grubs, s. pl. P
ondt i magen, dåligt humör. ~-horn, vn.
si. klema med sig, sitta hemma bakom
spisen.

Moloch, m6’lok, s. pr. Molok; (m) zool. en
australisk ödla.

molosse, molossus, iat., moi6s’(us), s. mctr.

molossus (–-).

molt, se moult.

molten, mo’ltn, pp. † af melt) a. smält;
stöpt, gjuten; the ~ calf, guldkalfven;
~ röck, vulkanisk bärgart.
moly, mo’li, s. bot. vildlök (Allium moly,

m. fl. arter).

molybdate, molib’dat, s. kem. molybden-

syradt salt.
molybdena, molibde’na, s. min.
molybden-glans,svafvelmolybden. ^-acid,~-0Chre,
s. kem. molybdensyra.
molybdenite, molib’denit, se molybdena.
mO-lybdenous, -nus, a. hörande till,
bestående af molybden,
molybdenum, moiibdè’ num. s. kem. tain,
metallen molybden. ~-glance, se molybdena.
molybdic, -’dik, a.) ~ acid,
molybdensyra. molybdine, -’din, s. molybdenockra,
molybdenoxid.
moment, mo’ment, s. moment, punkt,
tidpunkt (: of time), ögonblick,
handvändning; vigt, betydenhet (to, för);
väsentlig sida ei. omständighet; motiverande,
i rörelse sättande kraft, fys. jfr vid. ;
spare leisure ~s, lediga stunder;

(at) any every »u, (i) hvarje
ögonblick; to be a ~ to, utgöra ett motiv, en
anledning till; stop a stanna (ei. håll)
ett ögonblick! after a /x/s consideration
(thought), efter ett ögonblicks besinning
(eftertanke); at a notice, (färdig) vid
första vink, på ögonblicket; at that /v
he arrived, i samma ögonblick anlände
han; the ^ (that) (t. ex. 1 saiv him), i
samma stund som, »med det samma (jag ...)»;
for the nu för ögonblicket; my eyes
folloioed him for a ... ett ögonblick,
en liten stund; from that /v, från den
stunden; in a i ett ögonblick; (med
futur.) strax, på ögonblicket; a matter of
(no) /xi, ... af (ingen) vigt; it is of (great)
det ligger makt däruppå; at (ei. on)
the spur (impulse) of the efter
ögonblickets ingifvelse, utan längre
besinnande ei. eftertanke, improviseradt;
(ready etc.) to the på ögonblicket,
punktligt, /xiarily, -arili, ad. stundligen;

å: fate, k: far, å: fall, å: fat, å: fast, è: mete, ë: met, I: her, i: fine, 1: fin, i: fir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/0846.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free