Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - corrosion ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
corrosion
F Talspråk. 248 P Lflgt språk.
cosey
Corrosion, k6r6’zjun, s. frätning; inetsning;
biid. täring.
Corrosive, koro’siv, a. frätande; bitande
in sig; bild. tärande sorg; s. frätmedel;
etsmedel; äfv. biid. ngt som fräter på
sinnet: tärande oro, bekymmer; ~
sublimate,, farm. kvicksilfverklorid. ~neSS,
-nes, s. frätande egenskap; skärpa,
corrugant, k6r’ogant, a. hopdragande i
rynkor. Corrugate, -gàt, va. lägg a i
veck, skrynkla, rynka; a. rynkad, fårad,
skrynklig; iron, fd plate,
korrugerad järnplåt. Corrugation, -ga’sjun, s.
hoprynkning, veckning, vågighet.
COrru-gator, -gàtur, s. anat. muskel som
hop-rynkar. corrugent, -djènt, a. anat.
hoprynkande muskel, jfr föreg.
COITUpt, korupt’, a. angripen af röta, skämd;
ofta biid. förskämd, fördärfvad; förvrängd;
vrång; förfalskad; oärlig, mutad;
lastbar; va. skämma, fördärfva; förvrida,
förvränga; förfalska; muta, förleda: vn.
fördärfvas afv. biid.; ruttna, blifva
(förskämd; ~ practice[s), bestickning o.
besticklighet, mutor, mutsystem särsk.
vid val till parlamentet ei. inom
kommunen. ~er, -ur, s. bestickare,
förledare; förfalskare; förvrängare;
fördärfvare {of morals)-, irrlärare, nihility,
-ibil’iti, s. fördärfbarhet, besticklighet.
~ible, -ibl, a. förruttnelig; fördärfbar,
som kan förskämmas; besticklig; s. (the
f) bibi. det förgängliga (människokroppen).
~ibleness, -iblnës, se fibility. ~ion,
-rup’sjun, s. förskämning, förruttnelse;
försämring, förfalskning; förvrängning;
ruttenhet äfv. biid., sedefördärf;
förförelse; bestickning; ngt ruttet; var i sår;
jur. »blodets skämmande», ärelöshet som
upphäfver rättighet att ärfva el. gifva i arf. ~|Ve,
-iv, a. fördärfvande, förskämmande,
besmittande. ~leSS, -lës, a. ofördärflig,
ofördärfvad; obesticklig. /-vneSS, -nës,
s. förskämning; ruttenhet; fördärf, äfv.
moraliskt. ~r6SS †, -rës, s.
förfö-rerska.
corsac, ko’rsak, s. zool. tartarisk hvit räf,
steppräf (Yulpes corsac).
Corsage, ko’rsadj, s. klädningslif.
COrsair, lto’rsar, s. korsar,
sjöröfvare-(fartyg).
corse, kors, se corpse, ^-present, s. likstol.
~let, -let; S. halfkyrass (bröstharnesk) förr
buren af pikenerare; zool. insekters thorax;
va. † omsluta såsom harnesk; förse med
halfkyrass. ~t, -ët, s. korsett, snörlif;
va. förse med, ikläda snörlif.
corsned, kèrsnè’d, s. förr stycke invigdt
bröd som i gudsdom skulle pröfva den anklagade.
cortege, fr., k6’rtàzj, S. kortège, hög persons
(heders)följe.
COrtex, iat., ko’rteks, s. (pl. -tices, -tisèz)
bark; yttre omhölje, skal; anat.
beklädande hinna; med. kinabark. cortical,
-tikål, a. barkartad, bark-; yttre,
omhöljande, skal-, corticate(d), -tikàt(ëd),
a. barkartad, barkig. XOrticiferOUS,
-tisifurus, a. barkbärande, corticiform,
-tis’if6rm, a. barklik. COrtiCOSe, -tikos,
corticous, -tikus, a. full af bark; bark-,
cortile, lat., ko’rtil(à), s. inre, kringbygd
gård.
COrtiS, lat., kortis, s. se föreg.; herrgård,
mangårdsbyggnad,
corundum, korun’dum, s. korund (ädelsten af
flere arter, inbegripande rubin, safllr etc.), numera
min. särsk. diamantspat.
coruscant, korus’kant. a. glimmande,
gnistrande, glänsande, skimrande.
COru-scate, -kàt, vn. skimra, flamma, gnistra,
blixtra, coruscation, -ka’sjun, s.
skimmer, blixtrande; (snille)blixt.
corve, korv, se corf.
COrvee, fr., k6rvà’, s. feodallag. ofritt
dagsverke, tvångsarbete.
COrvet, ko’rvèt, ~te, fr., - -’, s. korvett.
~tö, -’o, S. (1.) se föreg.; (2.) se Curvet.
COrvine, ko’rvin, a. tillhörande kråkslägtet;
kråk-.
COrVOrant, ko’rvorant, se cormorant.
corybant, kor’ibant, s. (pl. oftast (iat.) ~es,
-’èz) antik, korybant (Cvbeles prest). ~iate,
-ban’sjiAt, vn. med. rasa, vara våldsam
om en vansinnig el. yrande; sofva med Öppna
ögon. ~ic, -’ik, a. korybantisk;
stormande, rasande,
corymb, k6r’imb, 5. bot. blomkvast. ~iate(d),
-’iàt(ëd), ~ifercus, -if’urus, a.
blomkvastbärande. ~ose, -’oz, ~0US, -’us,
a. bestående af blomkvastar; liknande
blomkvast. ~ulouS, -’ulus, a. bärande
ei. bestående af små blomkvastar. ~US,
lat., -’às, se corymb.
coryphene, kor’ifen, s. zool. en makrillfisk
(Coryphaena hippuris).
corypheus, iat., gr„ korife’us, 5. (pl. ~es,
-ëz, el. (lat.) -phæi, -fe’l) gr. antik,
kor-anförare; koryfé, ledare, anförare.
COSe, kèz, s. F ngt bekvämt ei. småtrefligt,
särsk. trefligt småprat; vn. F hafva det
bekvämt och trefligt.
co-Secant, kèsè’kant, s. mat. ko-sekant.
cosen, ~age, etc., se cousin O. cozen; cosi-
nage o. cozenage.
COSey, ko’zi, a. F behaglig, hemtreflig,
små-treflig, bekväm; sällskaplig, språksam;
S. té- el. kaffe mössa för att hålla kannan
varm.
à: fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, è: mete, è: met, è: her, i: fine, i: fin? f: fir.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
