Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historia - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
inera intagit den ledande ställning, som förut
obestridt innehafts af börden. Med industriens och
storkapitalets fortgående tilllväxt hade adeln länge
sedan upphört att ensam vara ägare af den stora
egendomen, och den nya of verklassen kräfde allt
bestämdare en rangplats bredvid eller framför den
gamla. Flere samverkande omständigheter gåfvo dess
anspråk en ökad vikt. De af revolutionen framkallade
krigen hade åsamkat de flesta stater, i synnerhet
England, en ofantlig skuldbörda, för hvars betäckande
stora statslån måste upptagas. Lånevägen befanns
emellertid så bekväm, att den ideligen anlitades,
och skulderna växte oupphörligt i stället för att
aftaga. Statsskulden och statslånen bildade inom
kort medelpunkten i staternas politiska lif. Hvilka
partier eller intressen, som an voro vid makten, måste
deras förnämsta sträfvan gå ut på att på bästa sätt
förnöja statens fordringsägare, på det att ej dessa
måste gifva stödet af sitt ofantliga inflytande åt
den förste bäste, som bättre såge deras fördel till
godo. Det rörliga storkapitalets innehafvare sågo
därför sitt inflytande dagligen och stundligen växa,
och bland dem intog det judiska bankirhuset Rothschild
ett alltmera framstående rum, intill dess det i våra
dagar uppnått en makt, större än mången konungs.
En genomgripande omhv älf ning framkallades äfven af
ångkraftens upptäckt och användande i industriens
och samfärdselns tjänst. Fabriksväsendet hade
redan i förra århundradet starkt utvecklat sig
och i synnerhet i vissa delar af England och
Skotland skjutit stark fart, påskyndad af sinnrika
uppfinningar, då engelsmannen James Watt (död 1819)
kom på den tanken att använda ångan som drifkraft
för maskiner. Amerikanen Fulton tillämpade denna
uppfinning på sjöfarten, och 1807 visade sig på
Hudsonfloden vid Newyork det första, ännu tröga
och klumpiga ångfartyget. Under förra århundradet
hade man i England vid grufvor och fabriker börjat
bygga hästbanor för lättare fors-ling af deras
alster, och efter åtskilliga försök lyckades
engelsmannen Stephenson sätta ångkraften i den
lefvande dragkraftens ställe. Äng-vagnen eller
lokomotivet brukades nu att draga människor och
varor, och den första järnvägen på ett par mils längd
byggdes 1825 mellan de små städerna Stockton och
Darlington i norra England. Detta var begynnelsen
till en af de väldigaste ekonomiska omhvälfningar,
som mänskligheten ännu skådat. Fabriksindustrien tog
en utsträckning, hvarom ingen förut ens kunnat drömma,
och öfversvämmade i erhörda massor alla land och folk,
civiliserade som barbariska, med sina alster; redan i
börjad af 1840-talet sågs England ställa till krig med
Kina för att tilltvinga sina köpmän rätt att handla
på detta förut strängt slutna rike. Ångbåtar rörde
sig kring alla kuster och vågade sig efter 1837 äfven
öfver världshafvet, då den lättade samfärdseln med
Nya världen gaf upphof till en af de mest storartade
folkrörelser i historien, den oupp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
