Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Amerika - Nordamerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varmare och rikare nejder. Den nordliga delen ansågs
länge för värdelöst land, men efter åtskilliga
strider med andra makter blefvo engelsmännen där
härskande. Den inflyttade engelska befolkningen har
emellertid efter 1776 gjort sig oberoende, och största
delen af Amerika är nu skiftad mellan själfständiga
stater med republikansk författning. Endast längst
i norr äger England ännu ett vidsträckt område,
hvarjämte de flesta västindiska öarna och några
sträckor på Sydamerikas nordkust ännu lyda under
europeiskt välde.
Nordamerika.
Den nordliga delen af Amerikas fastland sköljes i norr
af det nästan ständigt frusna Ishafvet, som genom ett
antal i det närmaste otillgängliga sund är förenadt
med Baffinsviken, en nordvästlig arm af Atlantiska
hafvet, som åter står i förbindelse med den söder ut
djupt in i fastlandet inträngande Hudsonviken. Norr
om fastlandet ligga en mängd större och smärre
öar och längst i öster det istäckta Grönland som
ett litet fastland för sig. På östra kusten bildar
Atlantiska hafvet S:t Lawrenceviken vid den liknämnda
flodens mynning, omgifven af flere öar, af hvilka
New Foundland är den största, och söder ut skjuter
det in med den breda Mexikanska viken mellan Amerikas
egentliga fastland och de västindiska öarna. De senare
afskilja från öppna Atlanten det Caribiska hafvet,
Amerikas medelhaf, som badar Central- och Sydamerikas
kuster och vid Panamanäset på blott sju nymils
afstånd nalkas till den Stilla oceanen. Den sistnämnda
bildar på västkusten under norra vändkretsen den
långsmala Kaliforniska viken, och vid världsdelens
nordvästra gräns skilja de Aleutiska öarna därifrån
Beringshafvet, som i norr genom det liknämnda sundet
står i förbindelse med Ishafvet.
Fastlandet är bredast i norr, men afsmalnar
småningom mot söder till dess det mellan Mexikanska
och Kaliforniska vikarna hoptränges till knappa
tredjedelen af sin förra bredd. Grenom dess västliga
del med hufvudriktning från nordväst till sydöst
sträcker sig <i><Klippbergens/i> stycketals afbrutna kedja
med toppar af mer än Alpernas höjd. I bredd därmed
löper än längre väster ut, helt nära kusten, en
annan bergskedja, hvars mest kända sydliga del bär
namn af Sierra Nevada och täflar med Klippbergen i
höjd. Mellan dessa berg utbreder sig ett långsträckt
högland, från hvilket kustbergen utestänga all
fuktighet och som därför till stor del består af torra
ödemarker, genom hvilka vattenfattiga floder slingra
sig i djupt inskurna bäddar. Kustbergens västra
sluttning är däremot ytterst rik på nederbörd. Öster
om Klippbergen sträcker sig en ofantlig, endast på
få ställen af kullar eller låga berg afbruten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
