- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:350

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Statik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skola vara långa, 2) vågens vikt skall vara ringa, 3)
vågens tyngdpunkt skall ligga nära stödjepunkten och
4) stödjepunkten och vågskålarnas upphängningspunkter
skola vara belägna i samma räta linje.

Som exempel på häfstångens användande till olika
apparater må vidare omnämnas: betsmanet, decimalvågen,
skottkärran, åran, järnspettet, nötknäpparen, saxen,
blocket, gångspelet, hoftången.

För det andra
antaga vi, att kroppen hvilar på
ett horisontellt underlag, stödd i två eller flere
punkter. För att kroppen då skall vara i jämvikt
fordras att tyngdpunkten skall befinna sig lodrätt
öfver stödjelinjen eller stödjeytan, hvarmed vi
mena den räta linje eller yta vi få, då de yttersta
stödjepunkterna sammanbindas. Vi inse då, att kroppen
står säkrare, ju större stödjeytan blir; en stol
står säkrare, då dess ben nedtill gå utåt än inåt;
en människa bibehåller säkrare jämvikt, då fötterna
peka utåt, än när de stå ihop.

Då en människa bär en tyngd i ena handen, böjer hon
sig åt andra sidan eller sträcker ut andra armen
för att därigenom flytta tyngdpunkten så, att den
fortfarande kommer öfver stödjeytan (fig 11).

illustration placeholder

Fig. 11.

För det tredje antaga vi, att en kropp befinner
sig på ett sluttande plan; då kan den ej
befinna sig i jämvikt, så vida ej en ny kraft,
som drager uppåt, tillkommer. Storleken
af denna
kraft beror på dess riktning och på planets lutning
och ökas med lutningen (fig. 12).

illustration placeholder

Fig. 12.

illustration placeholder

Fig. 13.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free