Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Statik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skola vara långa, 2) vågens vikt skall vara ringa, 3)
vågens tyngdpunkt skall ligga nära stödjepunkten och
4) stödjepunkten och vågskålarnas upphängningspunkter
skola vara belägna i samma räta linje.
Som exempel på häfstångens användande till olika
apparater må vidare omnämnas: betsmanet, decimalvågen,
skottkärran, åran, järnspettet, nötknäpparen, saxen,
blocket, gångspelet, hoftången.
För det andra antaga vi, att kroppen hvilar på
ett horisontellt underlag, stödd i två eller flere
punkter. För att kroppen då skall vara i jämvikt
fordras att tyngdpunkten skall befinna sig lodrätt
öfver stödjelinjen eller stödjeytan, hvarmed vi
mena den räta linje eller yta vi få, då de yttersta
stödjepunkterna sammanbindas. Vi inse då, att kroppen
står säkrare, ju större stödjeytan blir; en stol
står säkrare, då dess ben nedtill gå utåt än inåt;
en människa bibehåller säkrare jämvikt, då fötterna
peka utåt, än när de stå ihop.
Då en människa bär en tyngd i ena handen, böjer hon
sig åt andra sidan eller sträcker ut andra armen
för att därigenom flytta tyngdpunkten så, att den
fortfarande kommer öfver stödjeytan (fig 11).
 |
|
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
