Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heten ingå i allt det, hvartill den skall förhålla sig såsoOl
enhet. Följaktligen synes samma abstractionsprocess, hvil—
ken i fråga om det sinnliga för samma ändamål blef
oundviklig, här ånyo framställa sig såsom det enda möjliga
sättet att komma till en högsta enhet äfven för det
osinn-liga varat. Återstoden af denna abstraction skulle nu
naturligtvis blifva sjelfva det förnuftiga varat men utan alla
de bestämningar, som inom detta vara constituera olika
väsenden. Men äfven här återkomma vi till samma punkt
som förut vid regressen från de sinnliga enskildheterna. Ty
antingen är förnuftigheten i sin allmänhet alldeles ett och
detsamma som det abstracta varat — men då hafva vi i
detta funnit den sökta enheten; eller ock är förnuftighetea
genom någon bestämning skiljd från varat — men då
qvar-står fordran af en enhet mellan dessa, hvilken enhet icke
kan vara ett tredje, som då skulle vara ett icke-vara, men
ej heller förnuftigheten, hvilken ej om det abstracta varat
kan praediceras, måste alltså vara detta sjelft, hvarmed vi
ånyo hafva kommit till samma punkt.
Ar det sålunda svårigheter underkastadt att bestämma,
hvad enheten till sitt väsende är, så gäller detta äfven med
afseende på mångfalden. Afven om denna gör sig den
frågan gällande: hvaraf är mångfalden mångfald? Till att.börja
med inser man lätt, att mångfalden måste vara mångfald
antingen af samma realitet, hvaraf enheten är enhet, eller
af en annan. , I förra fallet skulle alltså samma realitet på
samma gång få praedicaterna enhet och mångfald. Men att
ett icke kan vara ’ flera eller tvärtom, synes vara
en»ove-derlägglig sanning. Ett helt kan hafva flere delar, och flere
delar kunna tillsammans utgöra ett helt; men detta är ju
något helt annat, än att samma realitet skulle vara på en
gång en och flera. Ett A kan möjligen vara flera B, men
ligen att åtminstone delvis vara detta; men intet individuum
synes såsom sådant till den minsta del kunna vara ett annat
indi-viduum, emedan detta skulle innebära, att det så till vida vore
ett annat än sig sjelft, alltså ett icke-sjelf, d. ä. ieke ett
indi-yiduum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
