Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förslag till Enhet och Medborgerlighet i de allmänna Undervisnings-Verken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för den publika undervisningen, så att
ynglingarne ej söndras i olika
Undervisnings-Verk, förr än det nödvändigt kräfves.
Det vill säga, vidare utveckladt, att i
första klassen borde läras Kristendom, Svensk
Grammatik, Geografi, Bibliska och Svenska
Historien, jämte skrif- och räkning. Uti
andra klassen fortsättas dessa ämnen och till dem
läggas ytterligare naturkunskap, allmän
Historia, Geometri samt de lefvande språken.
Dessa kunskaper skulle sedan i högre klasser
uppdrifvas, tills lärjungen kunde med
säkerhet explicera och grundligt grammatikaliskt
resolvera Tyska och Franska, samt i de öfriga
ämnena hunnit den skicklighet, som sista
Skol-ordningen kräfver af en afskedstagande
Gymnasist. Vid omkring 16 år kunde en
gosse hafva slutat denna kurs. Då först
blefve det fråga, om han ville gå till de närande
Stånden eller intränga på embetsmannabanan.
I detta sednare fall skulle han då vid en lärd
Skola, Gymnasium, Akademi eller hvad man
vill kalla det, fullkomna sina förut grundlagda
studier, och dessutom förvärfva sig färdighet
i de lärda språkens explicerande och
resolverande,
Fördelarne af en så ordnad undervisning
skulle blifva både många och stora. Först
och främst skulle den ostridigt bidraga till
beredandet af allmänt medborgerligt tänkesätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
