Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derstuckot barn; och hvilken framtid föddes ej med honom?
ty hurudan skulle Englands kommande konung blifva, när hans
vagga omhvärfdes af jesuitiska taskspelerier och hot mot
protestanterne från späda år ständigt skulle ringa för hans öron?
Och hur ställde sig ej den nyfödde mellan Wilhelm och hans
planer! Derför tvekade han ej att hörsamma kallelsen från de
sju, helst som han redan från annat håll fått uppmaningar.
Det har redan blifvit anmärkt, hvilken utrikespolitik
Jakob förde eller rättare uraktlät att föra. Följderna dröjde ej
att visa sig. Det fans ingen stat, som lade något hinder i
vägen för Oraniens tåg: det helsades snarare med gillande.
Den store kurfursten hade redan sedan flera år tillbaka
uttalat den tanken till och med, att prinsen måste bemägtiga sig
Englands krona[1]. Nu låg klart för Wilhelm lika väl som
för Brandenburg, att Jakobs framsteg i England genom ett
parlament efter hans smak blefve vådliga såväl för
Nederländerna som för Tyskland; "samvete och klokhet förpligtade
prinsen att hellre förekomma än förekommas"[2]. Och den
politiska situationen i Europa blef också sådan, att det vardt
Wilhelm en möjlighet att förekomma. De protestantiske
staterne i norra Tyskland, som en gång kring en främmande
hjelte räddat protestantismen, gingo den ene efter den andre
under loppet af sommaren 1688 i närmare förbindelse med
Oranien. Det var väl icke så alldeles blott de engelska
förhållandena, som framkallade denna sammanslutning, ty de rörde
dem icke så omedelbart. Det var i främsta rummet mot ett
fruktadt öfverfall från fransk sida, som de koaliserade sig.
Der fans nemligen en massa anledningar att befara ett
fredsbrott från det hållet, några redan af äldre dato, andra helt
färska. Bland de förra voro de franska anspråken på det tyska
landområde, som tillhörde det Pfalz-Simmerska huset, hvars
sista manliga ättling 1685 gått ur tiden och efterlemnat en
syster, som var förmäld med hertigen af Orleans, Ludvig XIV:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
