Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TIONDE KAPITLET. Lord Beaconsfield.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för dess angrepp, föllo den ena efter den andra i dess händer.
Dess mål ena dagen blef dess utgångspunkt den andra. I
början af juli 1875 erhöll lord Derby underrättelse om
utbrott af oroligheter i Herzegovina och någonting snarlikt
en organiserad resning i Bosnien. De provinser med en
till ras och religion blandad befolkning, som lyda under
Turkiets välde, ha alltid varit källan till dess svaghet. Odet
har gifvit den odugligaste och eländigaste af alla verldens
regeringar uppdraget att styra en stor mångfald af
nationaliteter och trosbekännelser, som knappast ha någonting
annat gemensamt än hatet till det turkiska väldet. Slaven
fruktar och afskyr greken, greken föraktar slaven.
Albaniern hatar både slaven och greken. Den muhamedanske
albaniern afskyr den katolske albaniern. Slaverna dragas
till Ryssland af frändskap i nationalitet och religion. Men
just detta förhållande, som i ett hänseende utgör deras
politiska styrka, alstrar å andra sidan en viss svaghet,
emedan det gör dem farligare för grekerna och tyskarne.
hvilka i dem frukta blifvande fiender. Krimkrigets verk
hade småningom, fallit sönder. Serbien var en sjelfständig
stat i verkligheten, om ej till namnet. Donau-provinserna,
som skulle styrts af särskilda herskare, förenade sig först
under en gemensam regent och derefter till ett enda rike
samt blef slutligen den suveräna staten Rumania under
den preussiske prinsen Karl af Hohenzollern. Sålunda blef
det enhetsverk, som flertalet af de europeiska makterna på
Pariskongressen sökt hindra, trots dem lyckligt genomfördt.
Försöken att hålla Bosnien och Herzegovina qvar under
sultanens välde misslyckades helt och hållet. Den resning,
som nu utbröt i Herzegovina, grep hastigt omkring sig.
De turkiska statsmännen påstodo, att resningen erhöll
understöd icke blott från Ryssland, utan äfven från Österrikes
undersåtar, ej mindre än från Serbien och Montenegro.
Porten vände sig till engelska regeringen med anhållan,
att hon måtte använda sitt inflytande på Österrike för att
hindra, det insurgenterna erhölle hjelp från det österrikiska
området. Dylika framställningar gjordes äfven till Serbien
och Montenegro. Lord Derbys handlingssätt vid detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
