Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SJETTE KAPITLET. Strider hemma och utomlands.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en tid oupphörligt emot yrkesföreningarna, icke blott såsom
en liberal tidning bekämpar en tory-åtgärd, utan såsom
man vanligen fördömer något vidunderligt kätteri. Och
lika bestämd var äfven den allmänna meningens åsigt om
strejker. Parlamentet, predikstolen, pressen, scenen,
filosofien, romanen, alla uttalade länge en och samma dom i
ämnet. En strejk var alltid någonting dåraktigt och
brottsligt. Men de glömde dervid, att arbetaren ofta ej hade
något annat sätt att göra sina anspråk gällande än just
genom en strejk. En domstol kunde ej göra något för
honom. Ansåg han, att hans arbetslön borde höjas eller
åtminstone ej sänkas, kunde en domstol ej gifva honom
någon hjelp. Förr kunde den ha tvungit honom att taga
hvad som erbjöds eller gå i fängelse. Nu, i bättre tider,
kunde den ej gifva honom något skydd mot den mest
godtyckliga behandling af en arbetsgifvare.
Men trots lagen, trots allmänna meningen fortlefde
ej blott yrkesföreningarna, utan kommo äfven i allt större
blomstring. Några af dem blefvo mäktiga organisationer,
som förfogade öfver ofantliga fonder. Plere af dem
utkämpade mot arbetsgifvarne långa strider, som nästan hade
karakteren af ett socialt inbördes krig. Stundom blefvo de
besegrade, stundom voro de segrare, stundom kunde båda
parterna tillräkna sig segern. Många af föreningarna hade
en dålig förvaltning och gingo till sin undergång. Somliga
blefvo offer för bedragare, alldeles som andra inrättningar
bland andra samhällsklasser. Ändra råkade i svårigheter
blott och bart i följd af den barnsliga okunnighet om
nationalekonomiens enklaste grunder, hvarmed de leddes. Det
oaktadt blefvo yrkesföreningarna, som ett helt betraktade,
starkare med hvar dag. De blefvo en väsentlig del af de
arbetande klassernas sociala lif. Och slutligen började äfven
den allmänna meningen om dem förändras. Några utmärkta
män, af hvilka Mill var den störste, hade länge sökt förmå
verlden erkänna, att en strejk ej är någonting, som i
sig sjelf kan kallas godt eller ondt, förrän vi känna dess
syfte och historia, samt att de, som göra en strejk, stundom
kunna ha rätt och stundom kunna lyckas. Men som vanligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
