Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SJETTE KAPITLET. Strider hemma och utomlands.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bildning. Den spred sig från stad till stad och leddes med
den fullkomligaste hemlighet; den hade ingen enda
förrädare i sina led. Den hade sin inträdesed och sina
reguliera ledare, sina nattliga möten och äfven till en
inskränkt och varsam grad sina nattliga vapenöfningar. Den
misslyckades, emedan den i följd af sakens natur ej kunde
annat än misslyckas. De unga männen hade ej
tillräckligt med vapen att göra sig fruktansvärda, och
nödvändigheten att i djup hemlighet och på långa omvägar
underhålla sina förbindelser med de olika städerna gjorde en
snabb samverkan omöjlig. Sedan två eller tre försök att
tillställa en samtidig resning misslyckats eller endast slutat
med små enstaka upplopp, som lätt dämpades, tappade de
unga männen modet. Några af ledarne begåfvo sig till
Frankrike, andra till Förenta staterna, medan andra voro
nog våghalsiga att begifva sig öfver till England, och
föreningen smälte så småningom i hop. Några år derefter
började Phoenix-klubbar bildas på Irland. De bestodo till
största delen af bönder och ledde endast till några af de
vanliga åtalen och deportationerna. Det var allt. Efter
Phoenix-föreningarua kommo fenierna. Fenier säges ha
varit namnet på den gamla irländska milisen. Den feniska
agitationen började omkring 1858 och nådde sin höjdpunkt
ungefär vid midten af det amerikanska inbördeskriget.
Ett konvent hölls i Amerika, och den feniska föreningen
förvandlades till en regelbundet organiserad institution. En
provisorisk regering tillsattes med säte i New York och
hela mekanismen af en verklig förvaltning.
Irländarnes utvandring till Amerika hade infört ett
alldeles nytt element i de politiska beräkningarna.
Irländarne tillväxte hastigt i antal och styrka öfver Förenta
staternas hela område. Det der rådande politiska systemet
gjorde det möjligt för dem att så godt som genast bli
amerikanska medborgare, och de begagnade sig nästan
allmänt af detta privilegium. Den irländske arbetaren,
som i sitt eget land sannolikt aldrig haft någon utsigt att
få utöfva politisk rösträtt, fann sig i Förenta staterna vara
en person med politiskt inflytande, hvars röst eftersträfvades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
