Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - NIONDE KAPITLET. Athen, Rom och London.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grekiska regeringen erbjudit och som andra tomtegare i samma
ställning som han sjelf antagit.
Ingen af dessa frågor tycktes vid första anblicken ha
någon synnerligt allvarsam internationel karakter.
Olyckligtvis fick lord Palmerston i sitt hufvud, att franske ministern
i Grekland i hemlighet uppeggade grekiska regeringen att
sätta sig emot våra fordringar. Ty utrikeskabinettet hade
gjort don Pacificos och Finlays ersättningsanspråk till våra
egna och yrkade, att Grekland skulle inom en viss bestämd
tid betala eller underkasta sig följderna. Och då Grekland
tvekade, sändes följaktligen britiska flottan till Piræus och
bemäktigade sig alla regeringen och enskilda köpmän
tillhöriga fartyg som funnos i hamnen.
Grekiska regeringen vädjade till Frankrike och Ryssland
såsom de makter, hvilka jemte oss traktatmässigt
förbundit sig att skydda Greklands oberoende. Båda
makterna visade sig i hög grad missnöjda öfver att britiska
regeringen ej genast frågat dem till råds i saken, och deras
missnöje mildrades ej af lord Palmerstons bestämda svar,
att det var en fråga uteslutande mellan England och
Grekland, i hvilken ingen annan makt egde att inblanda sig,
Slutligen antogs dock ett slags vänskaplig bemedling från
Frankrikes sida, och franska regeringen skickade en
särskild representant till Athen för att söka träffa en uppgörelse
med vår dervarande minister. Svårigheterna syntes vara
på väg att utjemnas. Men någon splitets ande synes från
första början fått hand om denna olyckliga affär. En ny
tvist hotade ett ögonblick att utbryta mellan England och
Frankrike. Franska regeringen hemkallade verkligen sin
ambassadör Drouyn de Lhuys från London, och en stark
oro rådde en liten tid i hela Europa. Men vår regering
gaf snart efter och samtyckte till en uppgörelse, hvilket i
det hela var allt hvad Frankrike önskade. När sent
omsider skiljedomarne upptogo till granskning don Pacificos
anspråk, befans det, att han var berättigad till omkring en
tretiondedel af den summa han ursprungligen fordrat. Så
hade han i sin räkning uppfört 150 pund sterling för en
säng, 30 pund för lakanen i sängen och 10 pund för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
