- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
329

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flotta nalkades Stockholm, såg Engelbrekt jämte de öfriga
herrarne rida ut till Jungfruhamn, där man redde sig att
mottaga konungen.

Här förgingo ytterligare några dagar, hvarunder flera
regeringsärenden afgjordes och bref uppsattes och utfärdades
under ledning af Engelbrekt såsom rikshöfvitsman. [1] Ett
sådant bref är dateradt den 7 oktober 1435.

Riksens råd hade haft sin sammankomst på öppna fältet,
ej långt från stranden, och en stor mängd folk både från
Stockholm och den närmaste bygden hade strömmat till. Ty
ryktet hade snart spridt sig, att konungen skulle komma en
af dagarna.

Det var en härlig dag. Solen strålade från en molnfri
himmel ned öfver bergen och skogen och de öfverläggande
herrarne och folkmängden, medan en frisk ostlig bris drog
fram öfver sjön, fyllande seglen till en mängd båtar, som
ämnade sig till staden.

Solen hade redan nått sin högsta punkt på sin bana öfver
fästet, då det blef en rörelse bland herrarne, i det att desse
reste sig upp och omgåfvo rikshöfvitsmannen, hvilken med
ett tecken af handen tillkännagaf, att han ännu hade något
att säga dem. Äfven folket trängde så nära intill, som
vördnaden för de förnäme herrarne tillät, men de, som icke voro
nöjde med att blott höra, klättrade upp i de närmaste träden
eller upp på afsatserna af den klippa, som befann sig något
bakom herresamlingen.

Öfverst på denna klippa stod invid en skyhög gran en
jättelik skepnad, undanskymd nedifrån af de framför växande
trädens toppar men helt och hållet synlig åt öster, emedan
denna sida af klippan var alldeles kal. Hans hufvud var
blottadt, och det allvarliga, men bleka anletet var stelt och


[1] Tvenne sådana finnas ännu i behåll: ett frälsebref för »Lasse i
Gulstadom» och ett bref till Tjällmo och Kristbergs socknar i Östergötland.
Rörande det sist nämnda, se författarens berättelser ur Svenska historien,
del. V, sid. 133 och 184 samt rättelsen till sid. 133, näst efter
innehållsförteckningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:28:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engelbrekt/0669.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free