Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i början af september, och sedan dess hade Engelbrekt
ytterligare hopat den ena framgången på den andra. Nu stod
han väl ensam igen, färdig att draga bort till sin
undangömda vrå af världen, men det behöfdes blott en vink af
hans hand, så stod all Sveriges allmoge åter igen
färdigrustad.
Så stodo sakerna, då konungen efter en högst farlig
segling anlände till Stockholm en af de sista dagarna i
september. Han var omgifven af en mängd tyske furstar och grefvar
samt danske riddare. Till hans möte voro Hans Kröpelin
och grefve Hans samt gamle Krister Nilsson och några få
andra svenske herrar.
Konung Erik var högst misslynt och uttalade vid alla
tillfällen sitt stora missnöje, och detta tilltog i samma mån,
som han fann omöjligheten att något uträtta. Han lät väl
genast besätta Gråmunkeholmen [1] och Helgeandsholmen och
drog till sig den ringa styrka, som fanns på Stäket, ett af
de få slott, hvilka stodo kvar för konungens räkning, men
som på hans befallning uppbrändes; och väl tog han också
på sig en sträng min, när han tilltalade de svenske herrarne
eller visade sig på Stockholms gator, men den tiden var förbi,
då man böjde sig för en rynkning af hans ögonbryn. Till
en början trodde han det icke själf, och han sporde med
oförställd förvåning många gånger Hans Kröpelin, huru slikt,
som under sommaren timat i Sverige, var möjligt. Den
redlige rådsherren påminde honom därvid alltid, att Sverige var
ett helt annat land än Tyskland och äfven Danmark, och att
hvarje bonde här var att betrakta som en friboren man.
En morgon befann han sig med Kröpelin och grefve
Witzlau samt några andra herrar, däribland äfven några
svenskar, på östra muren kring Gråmunkeholmen, och talet
fördes åter på de svenska bönderna.
»I hafven talat så mycket om dessa bönder», sade han
och kastade en förkrossande blick på Kröpelin, »men ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
