Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ögonblickligt föll den tunga kedjan från Hermans andra
hand, och fogden lutade sig ned för att lösa äfven fotbojorna.
Erik släppte icke sitt tag, och kraftiga armar hade tvungit
Magnus att blifva där han var och uppgifva sitt försök att
närma sig fogden.
Efter en stund reste fogden sig upp.
Herman var fri.
»Och nu, Herman!» sade Erik, »nu skall du taga befallningen
öfver oss, och först och främst skall du döma öfver
den grymme mördaren.»
Det blef alldeles tyst i tornrummet, och alla afbidade med
spänd väntan, hvad den befriade skulle säga. Drängen, som
höll facklan, lyfte den högt upp, så att dess sken föll på alla
de innevarandes anleten.
Herman stod länge med armarna korslagda öfver bröstet
och såg på den likbleke fogden.
»Helt annorlunda», sade han, »är vårt möte, än I haden
väntat och utlofvat, Johan Wale. Hade I icke gjort det
löftet, som I väl minnens, så skulle jag dock låta eder fri att
draga bort från Sveriges rike, ty I ären för usel att en ärlig
mans hand skulle komma vid eder. Som det nu är, skolen
I hållas fängslad, tills Engelbrekt får döma öfver eder! Mig
hafven I sökt med svek och mord, men I hafven misslyckats.
Den lybske köpmannens hand darrade, och Hartwig Flögs
kedjor hafva icke kunnat behålla sitt rof ... men upp
härifrån, upp till dager och luft! Där uppe vill jag tacka dig,
Erik, och eder alla, som haft lif och blod osparda för
Herman Berman.»
Ett förfärligt larm trängde från borggården ned i fängelset,
och ännu medan Herman talade, hördes ilande steg skynda
torntrappan utför. Det var drängen, som på Eriks tillsägelse
begifvit sig till tornet.
Alla sågo förvånade på honom.
»Fort nycklarna till torndörren», ropade han, och en af
drängarna ryckte nyckelknippan upp från det fuktiga golfvet
och kastade den emot ingången till fängelset. Drängen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
